största ansträngningar för att rädda den; men klockan 12 brusto hvalfven, som störtade ned och flera menniskor kommo under ruinerna. Fyra af dessa äro inlagda på sjukhus, en del af dem med föga hopp om räddning; en saknas. — Detta var egentligen slutkatastrofen. Elden hade gripit allt hvad den kunde nå, och innanför de genombrutna murarna fullbordar den nu sitt verk. — Konungen, som först sent lemnade slottet, visade stor fattning under hela den förskräckliga tilldragelsen; han var sjelf med öfverallt och uppmanade jemt och ständigt att icke sätta menniskolif på spel Kl. 3 lemnade II. M. ruinerna af sitt älsklingsresidens; djup sorg stod preglad på hans ansigte. — De yttre slottsbyggnaderna med Mönter-porten och porttornet äro oberörda af elden.