Gotlands läns nya tidning – 28 oktober 1859, sida 2

skola uppfostra sina barn och hafva dem till åktenskap når tiden år inne, samt huru sönerna skola vara sina föraldrar lydiga, huru de skola taga sig hustrur 0. s. v. Och de kristne skola icke sky komedier derföre, att ett och annat groft och lattsinnigt upptåg der förekommer, då man för samma orsaks skull icke heller finge lasa bibeln. Derföre betyder den förevandningen platt intet, att man för den orsakens skull förbjuder en kristen att lasa och spela komedier. — Klockringning. Man läser i Wenersborgs Tidning: Till förekommande såval af öfverdådigt okynne vid klockringning, som ock af den skada ringning medelst klockornas svangning ofta utöfvar på sjelfva tornbyggnaden, afvensom till minskande af ringningskostnaden, har man flerestades inom riket börjat införa en ny method för kyrkoringningen, dervid sjelfva klockan ar stillastående, men klapparne, 2 för hvarje klocka, aro rörliga och slå på klockans yttre bradd i stallet för på den inre, som hittills varit handelsen. Referenten haraf säg en sådan klockringning under en begrafning sistl. sommar i Sala stad, der en person på detta satt under en halftimmas tid makligt ringde med 3 större kyrklockor, hvartill förut erfordrats minst 4 man. Öfver klockorna, hvilka sitta fastade i en linie efter hvarandra, år anbragt ett enkelt maskineri, hvilket satter klapparne i rörelse. Pet hela såttes i gång medelst en vef, sastad vid en axel, och på sådant satt kan man ringa med en eller flera klockor på en gång, samt lampa tempot efter klockans storlek, derigenom att man ökar eller minskar trillan, som omförer det större hjulet, hvilket genom en halfeirkelformig skena lyfter och faller klapparne, som åro af smidda, fyrkantiga jernstanger med tackjernskulor på andarne. Kostnaden för ett sädant maskineri ar ringa emot de fördelar, som vinnas genom detta sått att ringa med kyrkklockor. Det kunde icke heller förmärkas att ljudet ur klockorna blef annorlunda derföre att klapparne gåfvo sina slag utvandigt. — — —