Gotlands läns nya tidning – 1 juli 1859, sida 2

sullkomligt förlamningstillstånd; och ett sådant har äfven så småningom utvecklat sig i åtskilliga andra af de inuskler, som annars äro af viljan beroende. Från lungorna, hvilka för öfrigt icke förete några märkbara abnorma förhållanden, har derjemte på den sista tiden en besvärande slemafsöndring egt rum, med tidtals påkommande försvårad upphusluiugEhuru sömnen i allmänhet är god samt matsmältningen ostörd, utvisar dock den tilltagande afmagringen och öfriga förhållanden, att en fortg ående ganska betänklig aftyning är för handen. Stockholm d. 28 Juni 1859. P. H. Malmsten. P. O. Liljeiralcli. Dessutom har förordnats att förbön skall hållas i alla kyrkor uti riket. Man tyckes således nu icke hoppas mycket angående den milde och gode konungens vederfående. — Den 25 Juni. I går midsommarsdagen skedde i K. slottskapellet, efter gudstjensten, biskopsinvigning, hvarvid biskopen i Carlstads stift, Milln, i embetet af erkebiskopen invigdes. — Samma dag hölls å Ladugårdsgärdet kl. 10 stor gudstjenst för de till öfuingsläger sammandragna trupperna, som bildade en öppen fyrkant. Gudstjensten, som den yngre k. familjen öfvervar, förrättades af regementspastorn vid södermanlänningarne Nystedt, hvarefter H. K. H. kronprinsen utdelade nya fanor åt Vestmanlands och Nerikes regementen. Slutligen defilerade samtliga trupperna för H. K. II., i hvilken defilering äfven flottans kanonier-corps deltog. — Midsommarsafton upprestes i de olika lägren löfklädda stänger, kring hvilka i går qväll muntert dansades. — Om måndag bryta trupperna å Ladugårdsgärdet upp till en nägra dagars fältmanöver, som lärer komma att sträck ca sig till trakten af Rotebro. Helsotillståndet bland trupperna är synnerligen godt. Upsala. Capten Johan Klintberg, Befälhafvare å ångfartyget Upland, afled härstädes Pingstdagen 52 år gammal. Capten Klintberg, född å Klintegårde i Othem på Gotland, blef redan år 1846 befälhafvare å Upland, efter att flera år förut hafva såsom Styrman varit anställd i Upsala Ångfart.-bolags tjenst, till hvars belåtenhet han städse uppfy lde sina åligganden. Bränsle-ämne. Man läser i Köpings Tidning: Alltefter som våra skogar mer och mer glesnat, har behofvet af något annat brännmaterial blifvit alltmera kännbart, och man har varit betänkt uppå att äfven för industrien göra sig till godo de nästan omätliga torfmossar, som lyckligtvis i nästan alla delar af landet förefinnas. Svårigheten har emellertid varit att bibringa torfven samma egenskap af hårdhet och hopträngd ärmeförmåga som stenkolen besitta, för att med minskad volym kunna uthärda transporter och omlastningar, samt för användandet vid bergshandteringen af en renhet, som icke angrep metallen vid dess beröring med torfven. I utlandet, der man känt samma behof, har man också på senaste tiden kommit derhän, att man genom torfvens kolning lyckats bilda ett brännmaterial jemförligt med de bästa engelska stenkol, och genom tillvaratagande af de vid kolningen uppkommande biprodukter, såsom tjära, svafvelsyrad ammoniak, alkohol, paraffin, vagnssmörja och asphalt m. m., hvilka alla till höga priser låta realisera sig i handeln, har man kunnat så förmin