Gotlands läns nya tidning – 17 juni 1859, sida 3

öfver Alperna. Kommunikationsmedel förefannos, det erfordrades blott någon djerfhet och skyndsamhetIcke engång linien från Alessandria till Genua, ehuru bättre försvarad, var den tiden tryggad för all fåra; man hade blott en division och något artilleri på denna sida; dessa trupper hade order att försvara terrainen fot för fot och draga sig fäktande tillbaka från position till position; regeringen sände dem dagligen alla förstärkningar som kunde disponeras; men en determinerad fiende, isynnerhet en fiende som gått öfver Ticino och Po med 120,000 man, skulle kunnat spränga linjen på hvilken som helst punkt och invänta Fransmännen med hopp om framgång. Den Österrikiske filtherrens långsamma och osäkra rörelser äro oförklarliga; man kan kanske anse dem för ett uttryck af nationalkarakteron. Man betänker sig i fjorton dagars tid på ett angrepp som borde varit verkställdt inom tjugufyra timmar och med hvad man kallar furia. — Ma la furia francese ). Och vil att märka, faran var långtifrån förbi då tåterna af de franske kolonnerna visade sig i Turin. Do hade ditförts med den snabbhet och beslutsamhet, som höra till de första militära egenskaper; men de voro i början alltför svaga till antal och illa försedda med artilleri. De skulle hafva uppfyllt sin pligt; men hado franska armeöen varit i den österrikiskas ställe, så skulle Turin, Susa och Novi hafva fallit, och fälttåget hade från början fått en helt annan karakter. ) Men blixtsnabbheten tillhör Fransmännen. (Slut n. N.o).