Gotlands läns nya tidning – 3 juni 1859, sida 3

lera för att göra denna luckrare och befordra frostens inverkan. Men han förordar ifrigt, att om man ej har annat val, heldre utströ gödseln och låta den ligga, än att utköra den och sätta den i hög. Hans åsigt lärer nog finna motsägelse hos mänga praktici, äfven om vi antaga, att då han talar om ett liggande under 6 mäti late nader han endast kan hafva menat vintern. Till fördel för hans åsigt kan man likväl anföra en del försök öfver samma fråga, som blifvit anställda i Eldena. Ett stycke land delades i fyra lika stora delar. N:o 1 erhöll alldeles ingen gödsel, n:o 2 ungefär 44 centner stallgödsel, som genast utspriddes och nedplöjdes, n:o 3 behandlades på samma sätt, blott med den skillnad, att gödseln ej nedplöjdes utan nedharfvades. En lika mingd gödsel påfördes å n:o 4, utspriddes och fick så ligga i 3 veckor, hvarefter den nedharfvades. Den 10 Oktober besåddes alla fyra styckena med råg; skörden å densamma i säd och halm var följande: M I gaf 641 skålp. M 2 — 847 oh M 3 — 899 AS 4 — 1028 Kan än en stående erfarenhet ej bestämdt asgöra frågan, så är dock detta resultat så öfverraskande, att man väl kan önska, det försök i större skala i denna riktning måtte anställas.