Gotlands läns nya tidning – 29 april 1859, sida 2

vit ufplånad från jorden, kommer naturligtvis ordningen till den vid Galgbergets fot belägna ,BRöfvarkulank: hvilka hemska minnen och hvilket rysligt namn! Grottan måste naturligtvis tillmuras, och ett högt vite utsättas för den som hädanefter djerfves nämna namnen ,Galgberget och ,Röfvarkulan! Så i ordningen kommer ,Jungfrutornett — påminnande om ett ohyggligt brott (förräderi) och ett fasaväckande straff (hungersdöd)! Tornet måste rifvas i grunden, och namnets bruk äfvenledes förbjudas. Och vidare — hvilken hemsk blodlukt dröjer icke för sensibla luktsinnen och svaga nerfver kring Waldemarskorset på 1361 års valplats, der 1800 af Wisby Borgare förskräckligt mördades, och derifrån blodet rann i strömmar ända ned till Korsgatan, der stenkorset står insatti trädgårdsmuren! Bort äfven det! Och stadens Torg — bör icke det förändras, flyttas? Der blefvo ju år 1342 tvenne Borgmästare, benämnde Herrman Swithing och Johan Moop, samt några af Rådet, ömkligen halshuggna. Och slutligen: på Domkyrkans stora kapell finnes en vattenränna (Ögargouille), föreställande Hin Håle sjelf, med horn i pannan och med för öfrigt mycket stygg uppsyn. Hur äkta götisk den detaljen än är, icke går det an att den får sitta qvar? Bort således äfven med den! Bort allt hvad oro gör, bort allt som kan störa, skrämma, och väcka onda drömmar! Men — man vill i det längsta hoppas, att icke Vederbörande i Wisby skolla kunna upphäfva den Kongl. Förordningen af år 1828. Måtte den kraftfulla vilja att rifva, rödja och rensa, hvaraf merbemälta beslut är ett oförlikneligt uttryck, vända sig från Forntidens oskyldiga, oanstötliga, märkliga, dertill af lagen fridlysta minnesmärken, till nutida förhållanden inne i denna stad, hvilka, högst anstötliga och olagliga, länge kräft att utdömas, t. ex. spillnings-kistor utåt gatorna (och som i vagnar, stående på sjelfva gatan, urtömmas); med mera, och mycket mera sådant, hvarom stadens förgätna Byggnads-ordning klagar, och om hvilket det verkliga skönhetsoch ordningssinnet länge har ropat på rättelse. nn Od