Gotlands läns nya tidning – 21 april 1859, sida 3

då Spannemål utöfver behofvet, och öfverskottet deraf jemnar bristen i Ladugårdens askastning; och bestridas kan väl icke att Gotland nu mera har ärligt öfverskott, i större och mindre mängd, af sin sädesodling; dock ursägtar detta icke försummelsen i Ladugårdsskötsein, och det synes onekligen bättre, om landet hade sin Ladugårdsafkastning ordnad samt kanske ändå kunna odla dubbelt så mycket spannemål som nu. Vi kunna härvid taga Blekinge till föresyn, såsom i hemmantal och omfång närmast liknande Gotland. Blekinge, som innehåller nära 26 qvadratmil, är skattlagdt till 1090 mantal, och Gotland, som innehåller nära 28 qvadratmil, är skattlagdt till 1098 mantal; men Blekinge, som redan länge haft sitt jordbruk ordnadt genom skiften samt sköter sin jord i vexelbruk, föder tre gånger så många oxar, öfver 2 gånger så många kor samt tre gånger så mycket ungboskap som Gotland; Och Blekinges sädesafkastning öfverstiger ändå Gotlands med omkring 2,000 t:r Hvete, 22,000 t:r Råg, 14,000 t:r Korn, 12,000 t:r Hafra, 2,700 t:r Blandsäd och 4,000 t:r Ärter eller summa 56,700 t:r Spanmål, samt derjemte 200,000 Tunnor Rotfrukter; alltså en skillnad vida öfverstigande Gotlands hela utskeppning under de mest gynsamma skördeår; och detta, oaktadt Blekinge föder dubbelt så stor folkmängd som Gotland. — Då nu Gotlands jord till godhet fullt ut håller profvet mot jorden i Blekinge, kan grunden till denna för Gotland mörka tafla svårligen annorstädes sökas än i jordens olämpliga indelningssätt; ty att felet ensamt skulle ligga i bristande insigt och drift hos sjelfva jordbrukaren få vi väl ändå icke påstå. Man har skäl antaga att Gotlands första innebyggare, då jordbruket kom att utgöra ett af dess näringsfäng, företogo sina odlingar på landets höjder i mån som de frigjordes från vatten, troligen af den naturliga orsak att de låglända voro dränkta under vatten, som för bristande styrka eller felande insigt ej kunde afledas. Man finner derför än i dag skäligen allmänt den höglända sämre jorden odlad, då deremot den bättre och bördigare i dälderna ligger i vall. Ifrån detta åkerupptagningssystem torde ock kunna härledas de många små och spridda åkeroch ängs-lotter, som lyda under snart sagdt hvarje hemman, emedan landets första refning och skattläggning utfördes med så ringa urskiljning för landets jordbruk, att dervid alla intagor och odlingar som en person hade, lades under det hemman som han bebodde, utan afseende på deras afstånd derifrån, eller läget till andra hemman. Många af de spridda ägorna torde ock, med samma påföljd, leda sin uppkomst från den sednare tid före refningen, då lagarne medgåfvo att arf eller gåfva i jord finge utbrytas från stamhemmanen utan afseende å både det ena eller andras besutenhet, dervid det lagts, och fått förblifva, till det hemman dit arfvingen eller gåfvotagaren flyttat, och sålunda kommit ända till 7 å 8 mil ifrån det hemman hvarunder de nu anses lyda. I betraktande häraf och då Gotland, enligt offentliga handlingar, ännu äger omkring 250,000 Tunnland oodlad men till odling duglig, till största delen ypperlig jord, som nu föga afkastar, måste hvar och en som älskar sitt moderland på det högsta önska en förbättrande förändring i dess jordbruk, och då en sådan icke, åtminstone ej grundligt, kan vinnas utan skiftes-författningens tillämpning för ägornas sammandragning och delning, så måste ock hvar och en moderlandets vän med tacksamhet erkänna de Konungens Befallningshafvandes och Hushållnings-Sällskapets i dessa syften vidtagna åtgärder till en förbättrande förändring i landets jordbruk; och vi skola i det följande se till, huruvida något af dessa åtgöranden i ringaste mån kunna förnärma landets nu varande jordbrukares rätt och sannskyldiga bästa. (Forts.) Bref-låda.