Gotlands läns nya tidning – 15 april 1859, sida 2

remål för många vidunderliga gissningar bland folket, torde det icke vara ur vägen att ur de officiella uppgifter, som på nådig hefallning blifvit nyligen asfgifna och hvilka i afseende på tionden blitvit at församlingarna kontrollerade, göra ett kort utdrag, på det allmänheten måtte komma i tillfälle att bedöma, huruvida presterskapet löner äro så öfverdrifvet stora, som man föreställer sig. Oaktadt presterskapet på Gotland genom Kunglig nåd, från den tid landet kom under Svenskt vilde, atnjutit bade hela kyrko-tionden oafkortad och den s. k. tertialtionden, kunna dess inkomster, i anseende till p: ktoraternes ringa storlek, nu icke anses för stora, då genom allmänt skeende öfverenskommelser med församlingarna den fordom utgående verkliga tiondeafgiften kan beräknas till knappast hälften af hvad den, i enlighet med det förbättrade akerbrukets afkastning, efter lag skulle utgöra. Ingen payrkar också numera, såsom vi tro, ett sådant tillämpande af denna gamla, högst oförnuftig ga lag för aflönande af statens och församlingarnes Embetsmän, ehuru väl dessa, som hafva ett bland statens vigtigaste åligganden, om icke just det vigtigaste, sig ombetrodt, böra i likhet med dess öfriga tjenare vara tillförsäkrade åtminstone nödtorftig bergning. Vi hafva ur dessa officiella uppgifter om lionlen, sådan den nu utgår, och om Boställenas afhkastning, sådan den blifvit uppgifven, genom uträknande i penningar, icke efter årets lägre sädespriser, utan efter 10 års medelpris, kommit till det resultat, som af uppgifterna kunna hestyrkas, att endast fyra pastorater på landet gifva I ärlig inkomst åt Kyrkoherdarne omkring 5000 R:dr Ramt, neml. TIAfdlien,, IIublingbo, Burs och Nåiiln, att de öfriga 2 af första samt Sanda af 2:dra klassen lemna omkring 4000 R:dr, af hvilka det sista går högst, till följe förmodligen af ett bättre Prestbord; att 6 de bättre af 2:dra klassen gifva omkring 3000 R:dr, samt att de öfriga 30 Pastoraterna lemna en inkomst åt sina Herdar af 2500 till 1500 R:dr R:mt. Angående Ney.L, så äro ett par af dem, i anseende till bättre Prestbord, förmonligare än ett och annat pastorat i afseende på inkomsten, men de öfriga äro rätt klena. Wisby stads Kaplani lemnar 1700 R:dr och fri bostad, ehuru inkomsten är beroende på godtycke och till stor del på de utskickade Påskpenninge-insamlarenas förmåga att öfvertyga åtskillige församlingens medlemmar om deras skyldighet att med nagon skärf bidraga till prestörskape ts underhäll, ett sätt att löna predikanten och själasörjaren, som i dagligt tal benämnes tiggeri. Då nu härtill kommer, att intet afdrag för aflönande af en medhjelpare, när åldern eller sjukdom inträder, är gjordt från Kykoherdarnes inkomster, och att dessa till icke ringa del äro beroende på innehafvarens större eller mindre öfning och skicklighet i landtbruket, en förmåga som vanligen är dyrköpt och egentligen borde vara för dem om icke främmande, åtminstone först i andra eller tredje rummet erforderlig, så bör den som vill, kunna förstå, att åtminstone här på orten presterskapet i allmänhet icke har synnerligt tillfälle att genom jordisk vällefnad försjunka i liknöjd dåsighet . Snarare är bekymmer för timlig bergning rätt mångas tunga lott, och detta utgör också ett icke ovigtigt hinder för presten att kunna rätt och tillbörligt sköta sitt kall. De flesta hafva nemligen med skulder —— — ——ääE— nn am mum —