Gotlands läns nya tidning – 8 april 1859, sida 3

(Insändt.) Några ord om laga skiftens införande på Gotland. IIVar och en som har haft tillfälle att något se sig omkring här i verlden, har säkert funnit att i alla de länder eller orter, hvarest jordbruket vunnit någon högre fullkomlighet, icke allenast hvart och ett hemmans ägor äro till den närmaste enhet sammandragna, utan ock att alla inägor äro, såsom det i jordbruksspråk heter, lagda under plogen, det vill säga, att naturliga ängar och beten endast undantagsvis begagnas. Fördelarne af ett sådant jordens brukningssätt äro mångfalldiga; men vi vilja här endast anföra de mest framstående. Dessa äro: 1:o Att genom ett ägornas sammandragne läge jordbrukaren vinner mycket i tid, ej allenast vid jordens bearbetning, utan ock genom besparade färder fram och åter emellan spridda ägolotter; han har en reel vinst för sin åker i den gödsel som han i så fall från sina dragare får behålla i sin ladugard eller på sjelfva åkern, i stället för det den eljest skulle förspillas på vägarne, under färden fram och åter mellan spridda ägolotter; och han har en ren vinst för sin kassa och ännu större vinst för sin skog, genom de miltals långa hägnader som finnas upbförda kring de spridda: ägolotterna, de der, icke behöfliga, hvarest ägorna äro sammandragna, till sig draga snö och bottensyra, så att man sällan nära dessa mång: hägnader får se annat än ogräs och ej odlade växter frodas. 2:o Att först genom s sammandragna ägor högsta vilkoret för ett jordbruks fullkom