Gotlands läns nya tidning – 1 april 1859, sida 3

ridiskt bildad person, för flera år sedan utarbetat ett fullständigt förslag till Reglemente i änmet, hvilket förslag jag ock underställt bemälde THerrars skärskådning och pröfning, som de äfven, under samtal med mig, välvilligt företagit, utan att dock alla af dem, såsom nämndt är, voro villige att öfvertaga det dem, jemlikt förslaget, åliggande bestyrelseuppdraget. Då likväl, innan detta första undgängligen nödvändiga vilkoret för Testamentets fullbordande, — att nemligen en ordentligen organiserad personlighet funnes, som kunde mottaga, förvalta och behörigen använda räntorna af Stiftelsekapitalet —, blifvit vederbörligen uppfylldt, jag naturligtvis icke kunnat helt lösligen öfverlemna detta åt någon annan, har jag sett mig föranlåten att tills vidare sjelf förvalta detsamma, hvilket, såvida det i evärdeliga tider oförryckt skall bibehållas för sitt afsedda ändamål, bör,i enlighet med både Testamentets anda och mitt föreslagna reglemente, af Bestyrelsen utlånas mot revers, ställd till densamma, utan lof, att af den på annan man transporteras, och försedd med föreskrifven säkerhet. Detta i korthet om mina åtgöranden hittills i saken. Serdeles tacksam för det deltagande, hvilket nu äfven den upplysta och för fosteröns intressen nitälskande Redactionen behagat egna åt frågan, hoppas jag, att äfven öfrige vederbörande skola af Nellactionens välvilliga och kraftiga framställning känna siy med mig lifligt interesserade att samverka till frågans afgörande; och utbedjer jag mig att framdeles få lemna ytterligare meddelanden om sakens vidare utveckling. Sluteligen och med anledning af Redactionens yttrande om en förvänd tolkning af Testamentet i ett annat fall, som skulle blifvit omförmäld af G. L. Tidning, anhåller jag vördsamt, att Redactionen benäiyet ville upplysa i hvilken, för mig alldeles okänd, punkt Testamentet må vara ouppfyldt eller orätt tillämpadt, då jag visserligen ej skall uraktlåta att deri åstadkomma rättelse, i hvad på mig ankommer. Stockholm den 21 Mars 1859. Ä J. A. IIÄGG. Med nöje finna vi af ofvanstående, att om ock den förfallna byggnaden på Jacobsberg under en tid icke fått tillgodonjuta den vård och det underhåll, som i Testamentet blifvit densamma tillförsäkradt, och nu är mycket nära att falla till ruin, ett öde, hvaraf den i flera afseenden icke kan sägas vara oförtjent, deremot genom räntebesparingar en fond blifvit bildad, tillräcklig att utan anlitande af grundfonden i stället uppföra en passande byggnad på platsen, en åtgärd, som man bör önska snart måtte vidtagas. Desslikes finner man med tillfredsställelse, att innehafvaren af donationen icke varit overksam för dess rätta användande i öfrigt, ehuru det ännu icke lyckats att erhålla personer, som vilja dermed taga befattning, en omständighet, hvarom Testamentet förunderligt nog ingenting bestämmer. Återstår nu, att få sådana, som efter vårt förmenande helst böra vara på Gotland bosatte; och vi vända oss derföre i första rummet till nuvarande Egaren af Rosendahl, af hvilken egendom lägenheten Jacobsberg förut utgjort en del och hvars prydnad den bör kunna blifva, att han måtte söka bilda en styrelse, som kan emottaga och till dess ändamål förvalta nämnde donation efter det reglemente, som i enlighet med Testamentet kan varda upprättadt. Tacksamme för löftet af donationens nuvarande vårdare att han vill lemna ytterligare meddelanden härom, få vi slutligen förklara, hvad angår den af oss nämnda förvända tolkningen af en punkt i Testamentet, att i en föregående Tidning härstädes anmärkningar blifvit insända mot det sätt, hvarpå räntan af en äfven af framl. Assessor Dubbe gjord särdeles vacker och icke obetydlig donation ångestsvett och de sammanknutna skälfrvande händerna