Gotlands läns nya tidning – 24 mars 1859, sida 2

Vintern 1779 var torr. Icke något före längre än 2 eller 3 dagar. Icke heller någon köld. Åskan hördes juldagarna 1778 och efter nyåret. Våren började förr än Januari blef slut. Var vacker och jemn, så att de flesta lyktat så till Vårfrudagen den 25 Mars. — Febr. 25 alldeles en sommardag. Solsken, lugnt, fågelsång. — Mars börjades med en väderlek, som af ålder tillhört Maj. Så tidigt vår var icke en gång 1750, då det var den tidigaste vår som är i mannaminne. Redan för 8 dagar sedan har man på flera ställen kört i åker. Tranor och vildgäss hafva synts halfannan vecka. Lärkan har spelat sedan den 10 Febr. Alla bäckar och kärr voro öppna. — Mars 8, 9, 10. Varma dagar så att solrök syntes. Hägglöfvet började att spricka ut. Alla andra träd voro långt för detta knoppade. Mars 31: Nu hafva alla slutat så och träda. Man mins icke att det varit ett sådant åkerbruk, mört, redigt, godt. — Maj började med en utsigt, som plägar utmärka Ers-messan. Träden voro utspruckna och blomknoppar visade sig. Gräset var vackert, kornet var vackert och jemt uppe, ungefär 3 tum längt. Rågen jemn. Maj 17: AX syntes. Sommaren var mycket torr och varm. Litet för godt bergningsväder. Vacker säd på åkern, men gaf litet i spann, ty den var brådmogen. Juli 8 började man slå ängarne, Juli 29 att skära rågen, Augusti 6 att skära kornet och Augusti 31 slutade man att så på de flesta ställen. Hösten var mycket mild. November 18, 19 kom mycket snö utan att det var fruset inunder. Snön låg på ända till detta årets slut. 1780. Ållvarsam vinter. Mycket snö och ofta yrväder. Intet töväder förr än 25 Februari, men åter kallt och yrväder. De gamla hafva aldrig sett så mycket snö, 2 alnar djupt öfverallt i skogen. Söndagen Septuagesima den 23 Januari kunde knappt blifva Gudstjenst på alla ställen för yrväder. Sen vår. Snö, yrväder och slask till Maj månads början. Sedan på en gång vackert. Att ingen käle var i jorden gjorde att man nu snart fick köra i åker och så. Akern torkade hastigt ur, hvilket jemte foderbrist gjorde att åkern somligstädes blef oträdad. Svårt åkerbruk. Vacker sommar. Man kunde icke önska sig bättre bergningsväder. Mycket varmt. Knappt om regn. Den stora, ovanliga vårfloden förorsakade att på alla sjöängar blef litet eller intet hö, men hårdvallsängarne gåfvo så mycket mera. Hö såldes för 30 till 40 dalar kopparmynt lasset. Säden vacker. Rågen gaf litet. Kornet ej mycket frodigt. Torr höst. Allt ifrån Olsmessan till 8 dagar före Michali kom intet regn. Alla dagar varma och torkande. Så svårt åkerbruk mins ingen. Tidig vinter. Mönster-farm (landtgård) i Norrland. I Luleåtidningen Norden berättas att hemmanet Vesterby vid Luleå elf om 1 mantal är för en summa af 1,500 R:dr inköpt åt det bolag, som under H. K. H. Kronprinsen-regentens auspicier bildats, för att anlägga en mönsterfarm i Norrland, Hemmanet kommer hädanefter att bära namnet Åminne. De nya Sedelslagen. En Kongl. Maj:ts nyligen utfärdad kungörelse, angående gångbarheten af de nya Riksbankssedlarne å 1000, 500, 100 och 5 R:dr R:mt, innehåller att ofvannämnde fyra valörer, de enda som ännu äro färdiga, komma —— 4?552!X00E2:eom—29999009m009eee-— 1 3r:a stan ; muren Ach bönde de strimmor. solen teck