Göteborgsposten – 30 december 1874, sida 2

å 300,000 kronor. Då det är att antaga, att flsra sådana sedlar blifvit hit öfversända, hafva vi ansett oss böra fästa allmänhetens synnerliga uppmärksamhet på att vara på sin vakt mot dessa från lotteriutprånglarne i Tyskland utgångna alster. En Skeppsholmsbal beskrifves sålunda i Dag. Nyh.: 5:o och 6:e matroskompanierna, bestående af unga män, hvilka skola utbildas till underofficerare vid k. flottan, hade till i söndags afton arrangerat en talrikt besökt och särdeles animerad dansaoir6 i Skeppsholmens exercishus, hvilket för tillfället var prydligt dekoreradt med flaggor, guirlander och vapensköldar. Musiken, vacker och omvexlande, utfördes efter tryckt program af en sullständig orkester; och var det ett stort nöje att se, med hvilken hurtighet och raskhet de unga martissönerne svängde sig efter dess toner. Bland närvarande officerare, hvilka alla blifvit inbjudna, bemärktes amiral Lagercrantz, kommendör Virgin samt chefen för matroskompanierne, grefve Cronhjolm m. fl. Rikliga förfriskningar, bestående af th, vin, konfekt m. m. serverades under aftonens lopp, Mellan danserna utfördes af kompaniernas sångkör med ganska god precision och eammanhållning åtskilliga sängstycken. Balen, som för öfrigt utmärktes genom den i bögeta måtto berömvärda ordning, som af alla iakttogs, fortgick under stor liflighet till omkr. kl. 2 på morgonen, och hedrade i allo såväl arrangörerne som samtliga deltagare i densamma. Egendomshandel. — Direktionen öfver Frimurarebarnhuset i Stockholm har försält sin egendom vid Norrtullegatan till possessionaten K. O. Wickholm, med tillträdesrätt d. 1 jan. 1875, för 85,000 kr. Os. En händelse, som kunnat medföra de bedröfligaste följder, timade sjelfva julatton kl. 10 e. m. å hotell Waldemar, v:r 3 Göran Helsings gränd, berättar Dag. Nyh. I detta hotell, som förhyres af en fröken Nordenfelt och hvarest man plägar elda i kakelugnarne med cokes, logerade uti ett större rum 1 tr. upp 4 personer, af hvilka en, en gammal man och rädd om värmen, utan de aadres vetskap för tidigt sköt spjellet på aftonen. Eno trädgårdsmästare, som vid tillfället bodde innanför omtörmälda rum och som, nyss hemkommen, ännu icke insomnat, hörde ett stönande läte och föranleddes deraf att gifva fridstöraren, som förmodades vara drucken, en lämplig moralkaka, men utkommen i ytterrummet, nästan stelnar han at fasa vid den syn, som för honom framställer sig: i de fyra sängarne ligga neml. fyra fullkomligt sanslösa, nästan döda personer. Lyckligtvis fanns i samma våning boende en person, som, tills läkare hunnit anskaffas, kunde företaga tjenliga förberedande åtgärder till de döendes vederfående; men alla bemödanden skulle likväl helt visst varit förgäfves utan d:r Beckmans beredvillighet att på kallelse genast iofiona sig och utan hans menniskovänliga ibärdighet att använda alla medel, som vetenskapen ger, ända till kl. 3 på natten, då faran ändtligen i det närmaste var öfverstånden. De af koloxiden så starkt angripne männen måste likväl hålla sig vid sävgen både juldagen och annandagen. Ofvanstående torde vara en varning för dem, som elda med cokes i kakelugnar, att icke skjuta spjellet för tidigt.