Göteborgsposten – 30 december 1874, sida 2

Från Utlandet. En af de företeelser, som äro utmärkande för det närvarande Tyskland, är den sig allt mera utbredande socialismen derstädes. Rörande detta ämne läsa vi i Morning Post följande: En följd af nya tecken visar, att den socialistiska rörelsen i Tyskland alltjemt vinner i vigt och betydelse. Fastän den tyskaregeriogen efter skick och sed på fastlandet utöfvat stark tryckning på valmännen under de sista valen till riksdagen, var det radikala partiet likväl i stånd att samla mer än 400,000 röster, och fastän antalet af de valde deputerade icke motsvarar den demokratiska gruppens verkliga makt, uppträda likväl socialisterna mad en sådan djerfhet och utveckla en sådan agitation, att de konservativa fraktionerna i Tyskland icke kunna dölja den förvirring och ångest, hvari de befinna sig, Denna obyggliga stämning belyses på ett mycket lärorikt sätt i den framstående professorn Rauschers verk om den ekonomiska vetenskapens historia. Denne arsedde vetenskapsman kan icke misstänkas för att göra sig skyldig tiil öfverdrift, och han förklarar, att socialismens återuppståndelse afgifver det allvarligaste och sväraste problem, som de tyske statsmännen ha att lösa. Sedan de nivellerande principerna första gängen kommo till utbrott efter Luthers kyrkoresorm, bar den tyska befolkningen i flera århundraden varit förskonad från sociala kriser. Året 1848 invigde en ny politisk 2era, men ingalunda en socialistisk tidsålder, i det att de kommunistiska teorier, som förkunnades i Frankrike, ansågos på andra sidan om Rhen för dåraktiga utopier. E Sedan den tiden har emellertid allt fullständigt ändrats; Fourier, Proudhon och Louis Blanc hafva i millioner tyskars ögon blifvit ett slags evangelister, och dertill kommer, hvilket måhända är ännu mera betecknande, att Tysklands störste tänkare hafva stält sig i spetsen för en rörelse, som vill organisera en universel demokrati för att göra den till herskare i stat och samfund. Om socialiamen, säger profeesor Rauscher, fortfar att växa i samma proportion, som fallet varit sedan 1866, skall det tyska riket se sig hotadt af en vida förfärligare katastrof, än den som hemsökte det i sextonde århundradet. I en så lärd och kompetent vetenskapsmans mun äro sådana ord mycket allvarsamma, och han tillägger, att man endast genom moraliska medel skall kunna besvärja denna fara. Krupps kanoner och de förbättrade tändnålsgevären förlora sin betydelse och kraft, då de finnas i händerna på soldater, som tagas från en befolkning, hos hvilken de revolutionära och samhällsupplösande teorierna bafva slagit djupa rötter. Från Tyskland skritves, att furst Bismarck synes hafva tagit ad notam den varning, polisen i Berlin gifvit honom. Fursten, som brukade förut nästan dagligen promenera och rida i parken, har upphört härmed och inskränker sig till att promenera i sin trädgård. Denna inkräktning på hans personliga fribet, såsom fursten kallar det, skall utöfva en mycket nedtryckande verkan på hans sinne, Han klagar öfver den tyske rikgkanslerens lott, som, efter 12 års embetsutöfning, är förbjuden att sätta sin fot på hufvudstadens gator. Ingen känner, om polisen verkligen har bestämd kunskap om någon ny komplott; men det intryck, som framkallats genom yppandet af tre olika mordplaner, var naturligtvis starkt nog att försätta äfven spanande polisen i nervös oro. De officiöse skrittetäliarne i Berlin säga, att om carlisterna icke utlemna det af dem tagna tyska fartyget, så skall Tyskland taga repressalier, då Biscaiaviken åter blir segelbar. Den ene efter den andre af det katolska presterskapets dekaner i Posen kastas i fängelse. Deras hiskliga brott består deri, att de icke kunna förmås att uppgifva den per