Göteborgsposten – 28 december 1874, sida 1

så sådana både i ordnar och lärda sällskaps, så i insom utlandet, diplomer. Under de senare 20 åren af sin lefnad syntes den gamle mera sällan ute, men alltsedan 1859, då han blef jubeldoktor, var han vid hvarje promotion en sjelfskrifven och af ungdomen mycket uppmärksammad gäst, liksom han ock icke utan svårare förbinder uteblef från någon hogtidligare akademisk fest. Så förflöto, lungt och stilla, egnade åt hans vetenskap och åt vänliga omsorger om en yngre kollegas efterlemnade familj (sjelf lefde han ogitt) den gamles dagar, till dess dessa nu vordo räknade och han fick lägga sitt hvita hufvud till hvila. Sit ei terra levis! Straffadt öfvermod. Löjtmanten vid Gotlands nationalbeväring A. M. Gyllenram har, enl. Gotlands Alleh, af k. krigsbofrätten blifvit dömd till en månads fängelse för våld mot underlydande krigeman samt till tre månaders fängelse för vårdslösbet, försummelse och oskicklighet af svårare beskaffenhet, Detta straff har tillkommit på angifvelse af några af underbefälet och manskapet vid Hablinge kompani, öfver hvars första afdelning hr Gyllenram vid förlidet års bataljonsmöte å Stånga malm var befälbafvare. Arbetareföreningen af 1860 i Köpenhamn räknar, enligt en vid ett allmänt möte i dessa dagar afgifven berättelse, inalles 2,100 medlemmar, hvilka skola hvardera erlägga i afgift till föreninges från och med nästa års början 15 öre i veckan. Ordensutnämning. Till riddare af Svärdsorden har utnämnts byråchefen i danska krigaministeriet, kaptenen vid infanteriet F. F. Jaoobi. Mordplan mot furst Blemarck. Norddeutsche allgem. Zeit. meddelar en berättelse om en mordsammansvärjning mot furst Bismarck, hvars: detaljer hemlighållita i 15 månader. I september 1873 erhöll en fransk erkebiskop ett anonymt bref, hvars förf. tillbjöd sig att rödja ur vägen ett vidunder som, etter att hafra bragt det sköna Frankrike till branten af undergång, visade ofantlig fientlighet mot katolicismen. Brefskrifvaren förband sig att utföra sin plan före årets utgång, om erkebiskopen ville skicka 40,000 fros, med hvilka han ville trygga sin hustru och fyra barn mot brist och nöd, och 20,000 fres åt honom sjelf. För att icke kompromettera presterna, föreslog han användningen af ett sinrikt chiffer och tillrådde erkebiskopen att, då han svarade, icke på kuvertet lemna någon antydning om, ifrån hvem brefvet kom. I ett andra bref begärde han skyndsamt svar, inneslöt ein fotografi samt pade namn och adress: Duchesne Poncelet, Rue LGopold, Seraing. Erkebiskopen lemnade, som sig borde, bresven till franska regeringen, som skyndade att om desamma underrätta furst Bismarck. Belgiska polisen gjorde undersökningar och fann, att Poncelet var en handtverkare af oklanderliga vanor och aktningsvärdt umgänge, han besökte regelbundet messan, var i goda omständigheter och hade fått en uppfostran, som var vanlig för hans klass. Under första hältten at 1873 hade han sysselsättning i Achen, och prof på bans handstil öfverensstämde med de båda brefven. Fotografiporträttet var likväl icke hans eget, utan en f. d. kamrats vid namn Gundy, som bodde i Lille och misstänkes för att hatva haft del i komplotten. Erkebiskopen fick emellertid ett tredje bref i chiffer, som ifrigt fordrade ett svar, emedan man ej bade någon tid att förlora. Poncelet blef derför bevakad och rustade sig nu till ett besök i Tyskland; men en kamrat der i landet, som polisen i Achen gjort nägra oförsigtiga frågor, skickade honom sn varning, att det skulle vara farligt för honom att gå öfver gränsen, och han uppgaf resan. Hvad som sedan blifvit af honom, vet man ej; det officiösa bladet säger blott, att det ej längre finnes något skäl att hålla historien hemlig. Numismatiskt. Preussiska regeringen bar at gretve Prokesch för ett belopp at ej mindre än 100;000 thaler inköpt dennes grekieka myntsamling, hvilken isynnerhet i afseseende på gammal-grekiska mynt är alldeles oöfverträlflig. En ny bok af Lamarmora väntas i dagarne utkomma i Florens under titeln: Novara 6 Genova, Bessemers sjösjuksångare, hvilken är afsedd att värna mot den besvärliga sjösjukan, gjorde den 21 dennes på Humber vid Hull sin första proftur. Med endast tvåtredjedelar af sitt tryck, under motvind och etark sjö gick ångaren med en fart at 26 eng. mil i timman. Af denna proftur drager man den sluteatsen, att dess uppfiunares förväntningar fullt tillfredsstälts. Salongen kunde likväl icke profvas, emedan maskinen för densamma ännu icke är färdig; oaktadt den starka sjögången skall emellertid: röreleen hafva varit lätt och jemn. — —