Göteborgsposten – 15 december 1874, sida 1

det knappa utrymmet medgor det ej denna sång. Från Norge. (Bref till Göteborgsposten). En ny upptäckt på läkarevetenskapens område. — En vigtig sak. — Streik af droskkuskar. — Ett nytt praktverk. — Till julen. — Utsigter för en penningkris. — Isen och skeppsfarten. Kristiania d. 9 deo. Det. är allmänt bekant, att, sorgligt nog, under de senare åren här i landet bröstejukdomar och farliga affektioner åt luftvägarne tilltagit i en sådan grad, att. vi nu i afseende på dödsfallens antal täfla med England, som förut var det sorgligast lottade land i Europa, med afseende på bröstsjukdomar. Etter norska tidningar, som lösligt talat om ett nytt medel mot Bronchitis, har detta tal gått öfver i svenska blad och jag skall nu meddela de uppgifter jag häröm kunnat samla. Likasom så många andra skickelsedigra upptäckter här i verlden har detta nya medel blifvit uppdagadt genom en ren tillfällighet. En här i staden väl bekant borgare, fotografen Lindegaard har i 6 år lidit af Broncbitis, utan att hans läkare har kunnat skaffa honom någon lindring bäremot. Läkaren, som är en af våra äldre och mest ansedda praktici, hade förbjudit sin patient att uppehålla sig i det rum, hvarest fotografiplåtarne behandlas bl. a. med pulfver och salpetersyradt silfver. Hr Lindegaard rättade sig samvetsgrant efter läkarens föreskrift, men en dag i höst, då hans laborant var förhindrad att utföra detta arbete, måste hr L. sjelf gripa sig an dermed. Som han nu satt och behandlade sina bilder på plåtarne, fick han en våldsam hosta och slemkastning; detta upprepades ännu en gång, men då så starkt, att han blef förskräckt, lemnade arbetsrummet och sände bud efter sin läkare. Denne fann till sin förvåning patienten frisk och sund och utan spår till bronchitis, och vid ett senare besök visade det sig, att hr L. var alldeles botad för densamma. Den erfarne läkaren lät icke denna virk af naturen gå Big förbi: han lät med flera patienter anställa försöket, och hr Lindegaard å sin sida bjöd sjuka vänner till sin atelier, och samtlige, heter det, gingo botade derifrån, flera efter blott en enda gångs inhalationor. Historien kom onart ut i staden, sjuka strömmade till hr L., som välvilligt har öppnat sitt arbetsrum för dem, och för tillfället söka omkring 50 personer bot derstädes och flera tillatrömma dagligen. Ett fruntimmer var så angripet af bronchitis, att hon de första dagarne måste bäras till ateliern: nu går hon dit upp sjelf. Hr L. har på få veckor gjort af med öfver 200 epdr i silfver, upplöst i salpetersyra, som derefter får öfvergå i pulverform för att användas af de sjuka. Naturligtvis går det de besynnerligaste historier om den nya underkurens verkningar. Allmänheten går så långt, att den är öfvertygad om, att man här har funnit ett universalmedel emot alla slags bröstsjukdomar. Jag har talt med flera skickliga läkare härom, och de känna sig fullt förvissade härom, att denna sak bör hatva en utomordentligt stor framtid i läkekonsten, men man befianner sig naturligtvis ännu endast på det experimentala området. Lapis infernalis har ju allmänt blifvit brukadt vid halsåkommor med god verkan, men man hade hittills icke förstått att använda detta medel på lungorna. Detta har nu skett genom hr Lindegaards upptäckt, Hr L. håller nu på att under läkares tillsyn inrätta en ÄInhalationsanstalt och har redan för detta ändamål skaffat sig instrument från Berlin. Läkarne hafva intet emot att deras bröstpatienter försöka det nya botemedlet, som de anse i hvarje fall icke kunna förorsaka någon skada, men det är sjelfklart, att allmänhetens tro härpå såsom ett universalmedel är alltför löslig, men det lärer väl inom kort blifva bekant, vid hvilka bröstsjukdomar metoden kan med framgång begagnas. Hr Lindegaard är en man med bildning och verldserfarenhet; han är äfven en dugtig affärskarl; han har under många år rest verlden omkring, bl. a. varit som guldgräfvare i Australien, hvarifrån han återvändt med icke ringa förmögenhet, hvilken han användt till