Göteborgsposten – 5 december 1874, sida 1

Pr UK ÅÄÄ IIIIIIIS-Nk UUUL, Å-1 ställniog af fula fiskar m. m. — Det unga Sverige jublar! — Om ? Historien om en fjäril. — Nya bron otver till Hisingen. — Diamantgrufva i Wenersborgstrakten. — Uppsjö på offentliga nöjen, — Cirkus Lonard åter här! — Från Mindre Teatern. — Veckans musiknöjen. — Musikföreningens femte konsert. — Svindlarnes tapetzör, sedemalning från Paris. — Anekdot. När Anders (Andreas) slaskar, så braskar Jul! säger Bondepraktikan. I år slaskade Anders, allteå ... Allteå, hoppoma på en treflig, icke för kall Julvinter! Vi hade en liten ganska amper försmak af en dylik i onsdags och torsdags, men i går slaskade det igen! Oaktadt kölden voro under de båda nämda dagarne julklappspromenaderna i full fart och Bore passade på och kysste de unga damerna så att de blefvo helt röda om kinden .... Något nytt för året i julklappsväg orbjuder den af hr Oscar Hedberg 1 tr. upp i n:r 50 Östra Hamngatan öppnade utställningen af äkta japanesiska arbeten. Man finner här en mångfald af föremål, arbetade med den till sin höjdpunkt nådda fiohet i fråga om inläggningar, lackering m. m., som plägar utmärka dylika arbeten: vaser, från kolossala till af vanlig storlek, cigarr-, handskoch sylådor; töskrin i alla fasoner, små rikt inlagda och beslagna skåp till förvarande af nipper o. dyl. etagörer etc. Prisen tyckas i allmänhet, i förhållande till arbetenas värdefullhet, vara ganska billiga. En annan utställning af mera subtil art öppnas i deg, då hr Lund-Lsiberg för blomstervännerna upplåter sina växtbus vid Nya allön, rodan nu erbjudande en rik Flora af kamelior och törnrosor samt en mångfald varieteter af Chrysanthemum, Cactws, Primula m. m. En ännu mera praktfull och anslåsnde anblick skall dock särskildt kameliahuset erbjuda om någon vecka, då de nu svällande, tusentals knopparne öppnat sina mängskiftande kalkar. I den afdelning der Åden hulda Rosa för spiran, är deremot redan nu så mycket skärt och flat att skåda, att det endast torde kunna jemföras med rodnaden efter de der kyssarne, ni vet. ... En tredje utställning, utan tvifvel den dyrbaraste, men kanske också den intressantaste och minst förgängliga, är den af nya målningar i Musei tafvelgalleri. Antalet är för stort, att vi här skulle kunna ingå i detaljskildring at dem alla. Vi måste åtnöja oss med att påpeka en och annan. Största uppmärksamheten väcker, enligt vårt förmenande, Jernbergs nya tafla: Besökande framför Rembrandts Nattväktare, pris 3700 kr., ett arbete, ur många synpuakter värdt uppmärksamhet, Först och främst ansöra vi, att konstnären i någon mån afvikit från den hos honom på aista tiderna till manår öfvergångna enformiga, bleka färgtonen i gult, brunt och grönt; här framträda i de båda damernas och småberrskapets drägter lifligare, behagligt verkande färger. Ett ypperligt hufvud är den gamle vaktmästarens med sjädorvippan, det står så tydligt uttaladt i det rynkiga ansigtet ett: Se, men into röra! att vi alldeles icke förundra oss öfver, att lilla herra i blå drägten och höga stöflorna ses missbelåten ut till och med på ryggen, den del af hans ämabla porsonlighet, som vändes åt åskådaren, De unga damerna äro inga idealiska skönheter, att måla vaokors folk är i allmänhet ej Jernbergs svaga sida, men till ersättning är dem äldre damen till venster, med handen formad till en tab framför ögat, desto sannare gripen ur verkligheten, hvarjemte målaren i hennes klädsel fått ett osökt tillfälle att briljera med en af sina äleklingsförger. Men det, som af allt dock är förvämligast, är den konstnärligt funna belysningen, det mästerliga perspektivet. Man göre endast som damen på taflan eller, ännu bättre, man betrakte taflan genom en verklig teaterkikare, och efter en kort stunds förlopp skall man se, huru figurerna träda fram ur duken, huru man sjelf liksom tycker sig stå framför det gamla mästerstycket i sin solida ekinfattning med den smala guldranden och namnet Rembrandt i sirliga bokstälver skulpteradt der ötvor. Man skall då bl. a. finna huru illuseriskt konstnären lyckats framställa verkan å taflans okinfattning af den, från det till hälften med ett förbänge beklädda fönstret, infallande dagorn. Med andra ord, man skall med tillfredsställelse erkänna, att man här står framför ett verkligt konstverk, Konstverk äro utan tvifvel också de utstälda djurstyckena af en engelak målare R. H. Roe. Hr R. ätnjuter i sitt hemland stort anssende och hans arbeten ha med superlativt beröm omnämnts i flera framstående tidskrifter. Dat är företrädesvis bjortar och rådjur, som behandlas af hans pensel, och vid åsynen af de å Museum utstälda taflorna, särdeles den stora med hjorten och hinden, belysta af solen och hvilande på en bädd af blommande ljung, tro vi osa saklöst kumna instämma i de ampla loford, som egnats honom för hans talang i skildringen af djuren och den dem omgifvande naturen. Vidare anteckna vi: ett större stycke af Lorck: Skyttar återvändande från elgjagt, medförande den döda elgen på en timmerflotte, ett stycke äkta norskt bondelif, som icke saknar sitt drag af den tungsiathet, hvilken våra nya skildrare och skildrerskor af den norska allmogens lif onstämmigt påstå utgöra ett så väsentligt drag i den norska karakteren. Hagborg, den unge hoppgifvande, raskt framåt gående göteborgs-artisten, har utstält tvenne mindre, fint och läckert målade taflor, också norska motiv, efter hvad det vill synas, resultaten af en fotresa Til Seters. Ögat sägvas vidare af en ny öckenbild af Ånkarorona, al friska vestkust-bitar af B. Lindholm, af saftiga kreaturastycken at A. v. Schwsrin, al två nya Nordgrenare o. 8. v. Och så kunna vi till sist omnämna en annan utställning, anspråkslös till sin natur, A A JA 3. nm da P3.