Bref från Paris. (Korrespondens till Göteborgs-Posten). Paris den 16 november 1874. Den förflutna veckan; började, ovanligt nog, nu för tiden, med en liten emeuta. Jag vet ej, om den utländska pressen ansett mödan värdt att sysselsätta sig med uppträdena i Eole de Mådöcins, men här på sjelfva platsen ha de väckt mycken och ledsam uppmärksamhet, En professor, erkänd såsom i hög grad framstående i sin vetenskap allmän pathologi och therapeutik) göres af några hundra unga män, som skola föreställa blomman af det unga Frankrike, till föremål för råa demonstrationer och hindras två på hvarandra följande dagar att hålla sin föreläsning. Hvarföre? emedan han är AnRisdeller, såsom anklagelsen under oväsendet värmare formuleras, emedan han tror på själens odödlighet-. Ett annat skäl hvarföre demonstrationen skulle göras, var att professorns son nyligen blifvit nämd till expeditionschef hos undervisningeministern. Af favoritism? — ingalunda, han var förste auditör i staterådet