Göteborgsposten – 21 november 1874, sida 2

Från Utlandet. Den hållning, som pressen i Wien intagit i den arnimska saken och hvilken isynnerhet visat sig i häftiga angrepp på den tyske rikskansleren, har gifvit dennes liforgan Nordd. allg. Zeit. ämne till en ledande artikel, hvilken är affattad i mycket retliga ordalag. Den börjar med förklaringen, att intrycket af detta fortsatta hån mot statens högsta myndigheter icke lätt kan ötvervinnas, och att sådana ord som Bastiljen, lettres de cachet o. 8. v. kunna bli ihogkomna. Att den österrikiska pressen för ett sådant språk, gör saken endast så mycket beklagligare, emedan man deraf måste draga den slutsatsen, att den uttalar sitt folks känslor och stämning gentemot Tysklandjoch dess institutioner. Bladet skrifver: Man kan icke för sig dölja den nedslående iakttagelsen, att de fördomar, som fordom rådde i Österrike mot Tyskland, således icke försvunnit. Ifall man kan döma efter hvad som föreligger, har folkets gamla motvilja icke vikit för en sundare insigt och en vänskapskänsla, sådan som den hvilken lyckligtvis förenarsbåda rikonas herskare och kabinetter, den har blott dolts bakom en konstlad vänskaplighet. Ifall en sådan process inledts i Wien mot en österrikisk statsman, och den sjelfständiga tyska pressen uttalat sig i så fientlig ton, skulle usterrike helt säkert icke ansett det för ett tecken af välvilja och aktning för dess statsmän och institutioner. Det är en historisk erfarenhet, som icke kan bestridas, att en nations öde i viss grad betingas af hållningen inom dess press, så fort denna har rätt till att fritt röra sig. I Frankrikes nuvarande öde bar pressen