Göteborgsposten – 20 november 1874, sida 1

ADLE F Frtt HUd VVE von7 4 SI Blommeröd. — Fr, och Amalie Ohlssons dotter, 16 nov., Eslöf. Döde: Fru Christina Lindström, f. Laredotter, 85 år, 18 nov, Stockh. — Hr Edvia Tancred Kullberg, 25 år, 16 nov., Stockb. — Kapt. Johan Otto Wall, 35 år, 9 nov., Stockb. — Hotellegaren Jonas Wilh. Aleterlund, 49 år, 12 nov., Arvika. — F. regementskommiesarien Sven Magnus Regnell, 64 är, 10 nov, Bankhult. — F. handl. Johan Albert Jacobason, 6s är, 13 nov., Inglatorp. — Murmästaren Carl Gustaf Bergetröom, 55 år, 12 nov., Karlskronas, — F. bandl. 8. E. Thorssander, 58 år, 14 nov., Karlskrona. ——— — — — Bref från Stockholm. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) Senaste riksdagsmannavalet. — Räntegarantifrågan hos stadsfullmäktige. — Vårt brandväsen. — Ny ångspruta för — Gefle. — Hvem blir chef för telegrafverket? — Sundhetskollegit omorganisation. — En anspråksfull punkt. — Varnad eller icke varnad? — Förslag till ny giftstadga. — Åtgärder mot bostadsbristen. — En veckas rolighet i hufvudstaden, Stockholm d. 18 november. Riksdagsmannavalet gick som en dans. Om kapten Mankells vänner låtit bli att ställa upp honom som kandidat, hade professor Rossander ganska säkert icke erhållit så stor röstpluralitet. Nu röstade många på honom på det att icke en röstsplittring skulle uppstå, som kunnat medföra framgång för hr Mankells kandidatur. j Ätven en anpan fråga, om hvilken mycket skrifvits och talats, är pu afgjord, den att Stockholms räntegaranti å 5 millioner kronor skulle utbytas mot aktieteckning å 31, millioner kronor i Stockholm—Bergsiagens jornvägsaktiebolag. Under nära fem timmar dryftade stadsfullmäktige frågan, De hålla sina sammankomster å Stora börssalon, men nu var den upptagen för anordningarne till Par Brikollfesten, och fullmäktige måste packa in eig i Stora rådhussalen, äfven den en vacker sal, men för så många ledamöter allt för trång. Den yttre och inre värmen steg under dryftningensfertgåvg. Åtskilliga ledamöter, som redan deciderat Big i frågan, arrangerade sig så beqvämt de kunde, höllo siesta, och blefvo rörliga och lifaktiga då voteringarne anställdes. Resultatet blef att aktier för 3 : mill; kronor skola tecknas. Om dermed bolaget är räddadt och jernvägen verkligen med detta understöd kan fullbordas, står i vida fältet: men otvifrolaktigt är, att då stadsfullmäktige begingo det. stora misstaget att medgifva en räntegaranti å 5 millioner under 40 år, så sökte de reparera det på bästa möjliga sätt genom det nu fattade beslutet. Att det tills kom med en ytterst avag röstöfvervigt, var naturligt, men det besynnerliga var att mineriteten icke kunde uppgifva något rimligt sätt huru kommunen skulle kunna befrias från förlusterna genom räntegarantien om bolaget nödgades uppgifva staten. Det kan nu bli fråga om huruvida bolaget verkligen skall lyckas inlösa de utgifna obligationerna. De hafva sannolikt sålts några procent under pari, och de löpa med 5 J ränts. Man kan tänka sig, att personer som innehafva desea papper anse säkerheten god och räntan, som Stockbolmskommunen i 40 år skall utbetala, tillfredsställande. Med 3 1 millioner i Stockholms stads obligationer (gilna i liqvid för ett motsvarande belopp i bolagets aktier) kunna ej 5 millioner af bolagets obligationer inlösas. Skillnaden måste anskaffas genom ökad aktieförsäljning, nödvändig äfven för banans fullbordande. Men nu har minoriteten inom fullmäktige, och andra dessutom, gjort sitt bästa för att nedsätta förtroendet både till banan och till bolagets styrelse. I hög grad besynonerligt är, att så snart något för Stockholms kommun skall verkställas i större skala — och proportionerna behöfva ändå icke vara mycket stora — så bråkas derom både vidt och bredt, och när ändtligen beslut fattats, så går det dåligt med verkställigheten, hvarefter nytt bråk uppstår, eller ock beslutas utan att någon verkställighet följer. Huru det går med bergslagsbanan kan ingen förutsäga; när den,lävge omtvistade nya bron öfver Norrström skall påbörjas, torde ej heller någon kunna förutsäga, ej heller när den behöfliga brandkåren här skall ordnas på militärisk eller civil fot — att bråka om kårens sot-lag är för öfrigt alldeles för tidigt, då ännu icke är afgjordt om brandkårens upp