Göteborgsposten – 11 november 1874, sida 1

Bref från Stockholm. (Korrespondens till. Göteborgs-Posten.) Riksdagsmannavalet. — Hr X. går på bricollfesten. — Generalpostdirektören kunde blifva populärare. — Kommerskollegium, — Det är trängt i hufvudstaden. — Kropps bolag. — Nyqvarns bolag. — En återkommen emigrant. — Vinoch sapirituosabolaget. — Polisen. — Bergslagsbanan. — Det kostar att gå på teatern. Stockholm d. 9 november. Om fredag skall den lediga platsen på Stockholmsbänken i riksdagens Andra kammare tillsättas; men ännu är det politiska lufttrycket ytterst svagt, knappast märkbart. Ingen valrörelse kan förmärkas, och skulle ej tidningspressen föreslå kandidater, så kunde lätt hända, ati lofl. magistraten i sista stunden nödgades tillsätta riksdageman, allenast för att befrias från en ny valförrättning. ; Hittills ha tidningarne föreslagit tre kandidater: prof. Rossander, kammarrädet Anderson och revisionssekreteraren Poignant. De äro samtliga fullkomligt lämpliga och likaledes förtjenta af det förord de tått. Således kandidater finnas. Men svårigheten är likväl när valdagen: kommer, att få benen i rörelse på valmännen. Till och med hr X., som visst icke nodtyngos af göromål, vet icke om han får. tid att gå: upp på rådhuset d. 13:de —, det beror på vädret, säger han —, men vädret må bli huru svårt som helst, d. 17:de skall han upp på stora börasalen, ty att sörsumma Par Bricolls bundraårsfest anser han vara. oförlåtligt. Han sätter derföre i närvarande stund bögre värde på sin tratt än på sin rösträtt, och han är visst icke den ende som så gör. ; Då nu tills vidare ingen förändring kom-mer att ske i nattågens afgång fhörifrån ekulle generalpostdirektören blifva än mera populär; än han är i hufyudstaden, om han styrde så till, att de hit ankommande brefven sorterades och distribuerades skyndsammare än nu är förhållandet. Med den förrättningen är det så illa bestäldt, att detisynnerhet väcker allas förvåning, hvilka varit ute. Orsaken till den långsamma expeditionen är det otillräckliga antalet postbiträden, och orsaken: dertill en allt för låogt drifven sparsamhet. Det är emellertid af icke ringa vigt för affärsmännen, om de få ut sina bref en timma tidigare, och I som älsken, I veten det ock. Under det att en komits öfvorlägger, huru förfaras skall. med kommerskollegiet, om det skall slopas eller reorganiseras, lärer nu vara afgjordt, eller nästan atgjordt, att nämda kollegium tills vidare skall inrymmas eller. inpressas i någon del af gamla Posthuset. Derigenom vinnes åtminstone — hoppas jag — att kollegiets dyrbara arkiv, hvilket innehåller rika materialier för vår handelsbistoria, icke längre af brist på utrymme skall ligga otillgängligt på en — vind, utsatt för takdropp och möjligen för förstörelse genom eldsvåda. Arkivet, som i många år sväfvat i fara, kan således motse en bättre framtid, och hvad kollegiet beträffar, så förmodar jag, att äfven om det blir indraget, så är väl icke möjligt, att alla de bestyr, som detsamma nu har sig ålagt, kunna afskaffas. Det går nog med detta embetsverk som med skepparens hatt, hvilken, uppförd i utgiltsräkningen för fartyget, ströks af redaren, men upptogs i nästa räkning under en annan rubrik, och då till något högre pris. Krigskollegiet indrogs, men armåförvaltningen kom i stället. Det var egentligen presidenten som försvann, men fyra departementschefer kommo i stället, alla absolut behöfliga, till dess verldsfreden blir antagen och allmän afväpning verkstäld. Det är förvånande att se, huru allt utvecklar sig Då under konung Oscar I:s tid riksmuseibyggnaden uppfördes, voro alla — eller nästan alla, i allt fall alla de tongifvande, fullt öfvertygade om, att denna byggnad tilltagits i allt för stor skala, så att förlägenhet skulle uppstå, huru det stora utrymmet