Råttegångsoch Polissaker. Från Landasorten. Rån. Till den sorgligt långa lista på bofstreck och våldsbragder, som senare: tidem erbjudit bär i landet, ha vi i dag. ett ytterligare tillägg att göra, nemligen i följande brott, som natten till i tisdags föröfvades å torpet Eket, lydande under den 3 mil från Halmstad belägna egendomen Marieberg. Hallands P:n berättar härom följande: På mändags aftonen, vid 6-tiden, infann sig å berörda torplägenhet, som innehafves af enkan Persson, förre straffången Johan Bernt Olausson från Buerås i Landa socken i norra Halland, åtföljd af tattarkonan Johanna Beata Johansdotter-Kjellman från Räfshult i Svenstorps socken, Skaraborgs län, en varelse af samma skrot och korn som han sjelf. Olausson och hans provisoriska kära hälft anhöllo då, att enkan måtte lemna dem herberge för natten, hvilken begäran afslogs på grund at att tvenne vandrande fruntimmer redan blifvit för natten i det lilia rummet inbysta. Denna omständighet hindrade likväl icke det ovälkomna följet att för natten slå sig ner i stugan. Straxt efter hemkom på samma lägenhet boende arbetskarlen Johan Johansson, med hvilken Olausson genast började samspråka och lofva bränvin, hvilket ban också hemtade i staden. Under supningen blef Olausson rusig, i hvilket tillstånd han grälade på enkan, slog henne våldsamt och skar henne mycket illa i nacken och vid öronen med knif, så att hon blödde starkt. Derefter tog han hennes gångoch sängkläder, hvilka buros ut ur stugan; men då han till sist skulle bära ut det egna byltet sann Johan Johansson tillfälle att skynda bort, för att anskaffa bjelp; han blef af bofven förföljd, men undkom. Straxt efter återkom han med ordningsmännen på Kärleken, Ahlberg och Kristoffer Johansson, samt en dräng, hvilka slogo in dörren, som var stangd, och trängde in i stugan, der rånaren och tattarkonan stodo vid sängen och slogo och med knif höggo enkan, som de hotade att mörda, om hon icke till dem utlemnade äfven sina penningar. Hon hade då framtagit en gammal kjolsäck eller s. k. Jjumma, i hvilken voro förvarade 1 kr. och 10 öre, som hon lemnade, med begäran att få behålla lifvet. Emellertid, då rånaren märkte oråd, släckte han lampan och började i mörkret sticka med knifven, för att mörda de tillstädeskomna. Han blef dock öfvermannad, och så väl han som qvinspersonen blefvo genast afförda till stadens häkte, derifrån de påföljande dag införpassades till cellföngelset, för att undergå ransakning. Olausson skall vara en för flera resor stöld straffad och för den allmänna säkerheten högst vådlig person. Sedan sitt åttonde år lärer han ständigt ha stulit och öfvat sig i våldsbragder.