AA D samla Olympia 57,000 thlr. Usgisterna för konsulater i utlandet anelås till 358, 400 thlr. I ett bref från Metz till Times korresp-. Paris skrifves, att likasom många föräldrar det tyska Lothringen under de sista tre åren brukat skicka sina söner för att gå i skola på franskt område, så att man under höstferierna såg många yrglingar i de franska undervisningeanstalternaa uniformer, så idkar nu ett icke ringa antal sina studier i Tyskland. IIittills trodde man, att annekteringen till detta senare land endast var tillsällig och att en tysk uppfostran ej skullo ha någon framgårg framtiden, men utsigten till landets återställande: till Frankrike tyckes nu vara mycket aflägsen, och föräldrar inse, att en fransk uppfostran skulle vara ofördelaktig. Detta, anmärker brefskrifvaren, Åär ett af många tecken till att befolkningen gradvis underkastar sig sakernas närvarande ställning, fastän tyska sympatier ännu icke förefinnas. En flygskrift; öfver kyrkans ställning i Rom och Italien har utgifvits af den franska biskopen i Orlåans, msgr, Dupanloup. Den har formen af ett bref till ministern Minghetti, som var år 1848 en af påfvens ministrar och ännu, fastän han är medlem af det italienska kabinettet, tacksamt minnes sin förre herre, säger biskopen. Denne återgifver i skriften de löften, som italienska regeringen både före och efter besättandet af Rom gitvit löfte om att akta andliga korporationer och egendom, hvilka löften groft svikits. Han skildrar påtven såsom innehafvande samma ställning som en tförpaktare och främling i det af hans företrädare bygda palatset, och påstår, att allt det romerska presterskapet, ifrån påfven ned till den lägsta sockenpresten, kan, emedan det är i beroende at regeringen och dess finanser, i hvilket ögonblick som helst bringas till armod genom ett krig, en revolution eller en parlamentarisk nyck. Han tadlar häftigt upphäfvandet af den andliga egendomens ötvergåog genom tvång till statens egendom, i det ban täster synnerlig vigt vid det åldriga ursprunget och den internationala karakteren hos de flesta af kyrkans egendomar samt påstår, att Italien ej har till dem någon rätt. Påfvecomet och Italien voro icke bestämda till ait vara fiender. Historien, eiler rättare försynen, har oskiljaktigt förenat deras öden, och den nuvarande brytvingen är en beklaglig irring, som skall till sist visa sig mera olycksbringande för Italien, än för kyrkan. Europa skall en gång minnas sina sörpligtoser till påfven, och om Italien låter förhållandena qvarblifva i deras närvarande ställnirg, så skall det ekörda bittra frukter af sin politik. Ju läsgre problemet förblir olöst, desto mera inveckladt skall det blifva. Italiea har sjelf förordat principen om en diplomatisk öfverenskommelse med de makter, som ha katolska undersåter. Detta skulla kunna gifva en lösning, om kloka råd finge rum och om Italien och Europa utvecklade något förutseende. Hvad som än må inträffa, hysa dock katolikerna full tro till framtiden. Do äro fullt och fast öfvertygade om, att kyrkans fredliga seger skall komma, men Gud allena vet, rär och huru och efter hvilka missöden. Förordandet af en öfverenskommelse mellan Italien och de katolska makterna samt den önskan, biskopen lägger i dagen, att en försoning måtte bringas till stånd mellan Italien och påfvedömet, angifva att biskopen icke väntar sig den verldsliga maktens återställande. Han skildrar Frankrike såsom ännu lidande från sina motgångar och befinnande sig på afgrundens sluttning, så att det endast kan sörja öfver de hemsökelser, hvaraf kyrkan drabbats. Frankrikes utrikesminister har för nationalförsamlingens ständiga utskott tillkännagifvit, att den gula boken skall visa, det nuvarande regeringen följt samma politik som Thiers. Boken tros komma att innehålla: De mellan kabinetten i Versailles och Madrid vexlade depescherna angående spanska regeringens erkännande; De mellan Frankrike och Förenta Staterna vexlade telegrammen angående en revision af postfördraget; Do mellan regeringen och Petersburg vexlade depescherna om en revision af telegraffördraget. -LO. ånoque har anländt till Toulon. Stadsfullmäktige i Nimes ha tagit det inledande steget till en insamling för upprättandet af en bronsstaty åt Guizot.