Göteborgsposten – 14 oktober 1874, sida 2

detta år ha 5,944 personer inakeppat sig i Genna till Amerika. Då härtill lägges det antal, som inskeppar sig i franska eller andra hamnar, kan utvandrarnes nuvarande antal beräknas till 30,000, förutom dem som begitva sig till olika trakter af den europeiska kontinenten, i hopp om att svart kunna återvända hem. Många af desse senare användas vid byggandet af jernvägar i Österrike och Tyskland, i skeppssartsarbetena på Donau, i Wien och vid jordbruket i Turkiet, de sistnämde hvarje höet återvändande till Italien. De egentlige utvandrarne bosätta sig förnämligast i Brasilien, Uruguay och Argentinska Republiken; Södra Amerika har t. ex. nu 147,547 italienare, under det Förenta Staterna blott ha 70,000; Levanten och Afrika ha 44,360 och Australien 1000. Italienaren bibehåller, ätven då han är långt skild ffån fosterlandet, en orubblig tillgifvenhet för detsamma; fastän han utvandrar, bar han qvar vin nationalitet. Hans lands intressen äro honom alltid kära, och han söker att, så mycket det i hans makt står, främja dem. Han är icke någon otacksam son, som begifver sig till ett främmande land, utan en medlem af familjen som, fastän han ännu är skild ifrån den, likväl är intresserad i dess välgång. Hane syftemål är att återvända hem med litet besparingar och att der sluta sina dagar så lugnt och beqvämt som möjligt. För den skull underkastar han sig försakelser och gifver. icke ut mera, än som är ovilkorligen nödvändigt. Från 8 till 10,000 utvandrare återvända i medeltal hvarje år till Italien. Från Ryssland skrifves, att boskapspeeten utbrutit i Sebastopol och trakten deromkring och att kreaturen falla ned på vägarne och gifva upp andar. Från Ramenien skrifves det nu, att Rumenien, Serbien och Montenegro börjat intaga en mot Turkiet vänlig bållning, hvilket tillskrifves Bismarcks och Ardrassys sramställningar, hvilka läto dem förstå, att de skulle understödja deras berättigade anspråk, men icke kunde tillåta, att Europas lugn stördes af otidiga förslag och demonstrationer. Da rumeniske ministrarne skola ha varit nog företändiga att lyssna till dessa råd. De lyckliga fioansoperationer som Turkiet gjort, den kraft som utvecklas af dess krigsminister och den mävogd Kruppska kanoner, eom han köpt, hafva ätvenledes bidragit till att stärka fredspolitiken i Furstendömena. Amerikanska o!ficerare och ingeniörer hafva anländt till Bacharest för att inspektera arbetena vid Donauflodens mynning, emedan man ämnar der utföra liknande åtgärder som vid Mississippifloden. I Buenos Ayres utbreder sig upproret allt mer och mer. Regeringetrupperna och de upproriske rygga ävnu tillbaka från en sammanstötning, fastän en sådan är öfverhängande. I händelse de inledda underhandlingarne skulle stranda, ämnar regeringen utfärda papperamynt. Handelskrisen är den mest förödande. Montevideo är fullt med flykingar. Från Schanghai telegraferas till Ritzaus Byrå i Köpenhamn, stt det omtalta kriget mellan Kina och Japan ännu ingalunda utbrutit. Tvärtom tyckas de förnyade underhandlingarne mellan japanska sändebudet i Peking och kinesiska regeringen visa, att en fredlig lösning kan väntas. Underhandlingarne hållas mycket hemliga, äfven för de utländska beskickningarne. A —