Göteborgsposten – 2 oktober 1874, sida 2

garne, för att sedermera afgifva ansvarspåståenden mot Gultzau, och utsatte rådhusrätten på grund deraf den vidare rakningen att förekomma d. 15 d:s. Från Landsorten. Vildasinthet. Från Sköfde skrifves: Onsdagen d. 16 d:s uppstod gräl och slagsmål mellan torparne Anders Krusell från Tidholmen och Gustaf Flod från Dref, dervid den sednare säsom den svagare fick sitta emellan. Flod begifver sig derpå hem efter en bössa och uppsöker sedan Krusell, då gräl ånyo började, men snart afklipptes af Flods ord: om du rör dig ett steg, så skjuter jag dig tvärt, hvarpå han aflossar skottet, som råkade venstra benet straxt nedom knäet så att Krusell ögonblickligen stupade. Flod har sedan dess hållit sig undan och ej kunnat anträffas förrän i torsdags eftermiddag, då han sjelfvilligt och mycket ångerfull inställde sig hos kronolänsman Kempe, som häktade och införpassade honom till länsfängelset. — Kruseli vårdas nu å Falköpings lasarett och är troligt att benet måste amputeras, enär benpiporna af skottet blifvit splittrade. Dråp. I Karlskrona utöfvades i lördags åtta dagar sedan följande våldsbragd. Inne på Kung Carls restauration råkade kofferdisjömannen Aug. le Grand i dispyt med skräddaregesällen Aug. Lindblad och vid utgåendet från lokalen följdes de båda antag onisterna åt nedför trappan till yttre förstugan. Dit ankomne lärer grälet fortsatts, hvarvid Lindblad slutligen blifvit så uppretad, att han i hastigt mod störtat på sin motståndare och med dragen knif tillfogat denne ett hugg som — olyckligt nog! — träffade sjelfva bjertat, hvaraf döden nästan ögonblickligen följde. Kyparne på stället sågo ej sjelfva händelsen, utan hörde endast le Grand beklaga sig öfver att han blifvit stucken, hvarefter han gerast neddignade. Lindblad flydde emellertid strax, men anträffades i sitt hem och häktades såsom skäligen misstänkt. Den mördade undersöktes af stadens fältskär, men lifsgnistan hade då redan flytt. Det sorgliga i denna sak ökas ännu mera deraf, att Lindblad, som arbetade hos skräddaremästare Lagercrantz d. y. och alltid förut varit känd för ordentlighet, har hustru och ett spädt barn. — Den döde le Grand var son till f. källarmästaren le Grand i Karlskrona och hade föregående torsdag hemkommit från Amerika samt skulle på lördagsaftonen afresa till sina i närheten af Stockholm numera boende föräldrar, men kom försent till ångbåtens afgång. Uppmarkska mordet. Ransakning härom har i dessa dagar ånyo hållits, dervid den redogörelse höktade Stark afgaf rörande sina senaste lefnadsoden synes öfverensstämma med de rapporter, som från vederbörande inkommit. Stark förnekade fortfarande all delaktighet i och vetskap om mordet, hvarefter, sedan vittnesförhör hållits, rätten förklarade att Stark icke längre för ifrågavarande mål borde i häkte hållas, och uppsköts målet till nästa lagtima ting, då Stark vid hemtningsäfventyr skulle vara tillstädes. : Då man vet, säger Söderm. 1. tidn., att i Östergötland stöld föröfvats af bakladdningsgevär, sådana som de vid mordstället upphittade bakladdningspatroner utvisa, synes det, isynnerhet som ea äfven vid mordstället funnen påse af gröfre buldan befunnits vara af samma slag som plägar lemnas åt lösgifna fästningsfängar, att stölderna och mordet föröfvats af några sådana, hvilka möjligen förenat sig med andra lösa personer. Dagarne före mordet hade en mängd drifvare varit synliga i Malmköping och trakten deromkring, af hvilka en utgifvit sig för sotare samt gått omkring i husen och begärt att få sota, antagligen för att utspionera ställningar och förhållanden. På grund af vissa omständigheter synes det ej omöjligt, att missdådarne ha kunnat få understöd i trakten, ehuru man ej lyckats komma något dylikt på spåren.