Göteborgsposten – 30 september 1874, sida 2

ELuL BE UÅNNINM IUm BN allmänt ogillande, för att ej säga något mera.Fran Utlandet. Den politiska nyhetsmarknaden är flau. Ännu då detta nedskrifves, sakna vi underrättelse från Frankrike angående utgången af omvalet i departom. Maive-et-Loire, hvilket val dock försiggick i söndags och naturligtvis redan samma dag var kändt öfver hela Frankrike, fast vår svenska telegrambyrå icke ännu fått del deraf. Endast tvenne kandidater stodo, som bekant, emot hvarandra, neml. regeringens kandidat. Bruas, den färglöse kallad, och republikanaren Maills. Bovapartisten Berger hade dragit sig tillbaka, och alla bonapartister hade uppmanats att sluta sig till Bruas. Utgången syntes de senaste dagarne ganska oviss. I de andra franska departementen går äfven valrörelsen för generalråden, landstingen, sin jemna gång; enligt de republikanska tidningarne skulle det republikanska partiet kunna räkna på ansenlig förstärkning; detsamma torde väl äfven bli fallet med bonapartistpartiet. ) I de andra europeiska landen synes polemiken hatva lagt sig angående ryska kejsarens bref till Don Carlos hvilket bref nu säges från Ber lin blottha varit ett svar på ett bref från Don Carlos, hvari denne tackar czaren för att han ej godkänt spanska regeringen. Den engelska pressen, som några dagar visat stora later i den nordslesvigska frågan och varit nära att komma de; sangviniske danskarne att hoppas på en europeisk agitation mot Preussen för sagda frågas skull, har nu afslutat sina krior i ämnet, sedan den förklarat frågan om Nordslesvig för on obetydlighet och låtit Tyskland förstå, att det icke skall tänka på att göra Danmark till sin amiralastat, emedan hvarken England eller Ryssland skulle sådant tillstädja. I brist på något yttre ämne sysselsätter sig derför den engelska pressen med sina inre frågor, ehuru äfven de lemna föga ämne till betraktelser, så att sjelfva Times måst taga ett fall at bronchitis, för hvilket Disraeli råkat ut, till sörevänning för en ledande artikel. Utan detta sjukdomssall skulle premierministern Disraeli begagnat sin ledighet från parlamentet till att göra en resa på Irland. Vare sig att sjukdomsfallet är allvarsamt eller icke, kommer det dock Times till att avmärka, det premierministrarne endast alltför, eällan besöka gröna ön, der deras närvaro dock skulle närmare sammanknyta brodersbanden mellan båda landen. En toryministr kan visserligen icke vara populär hvarken ibland de irländska dissidenterna i norr eller bland katolikerna i söder och vester. Times tror dock, att Disraelis vältalighet skulle utöfva ett mäktigt intryck hos detta folk, der alla äro i större eller mindre mån talare, Men, tillägger bladet, det är förfärligt att tänka sig, vid huru mårga middagar ban skulle nödgas att vara tillstädes huru många tal han skulle tvingas att hålla, innan han fick lemna dessa lika fuktiga som gästfria stränder. Hr Disraeli skulle således af helsoskäl afstå ifrån att resa till Irland för att visa dess befolkning ricke allenast fördelarne af föreningen med England, utan äfven engelsmännens ästundan att glömma alla tvister och få lefva som vänner med irländarne. Times tror, att Disraeli skulle på Irland varit alldeles oemotståndlig. I Spanien är det fortfarande rörelse, men intet afgörande. Allt sedan marskalk Conchas död har den nationala hären icke försökt någon vigtig rörelse. Återeröfringen at Navarra, carliemens verkliga citadell, är ännu att göra. Se här i korthet den närvarande ställningen emellan de båda stridande parterpa: Regeringshären håller i södra delen af Navarra Ebrolinien med dess jernväg starkt besatt i ställningarne Miranda, Logrono, Calaborra och Tudela. Åt detta håll kunna carlisterna således endast göra korta och snabba infall, för att tillfälligtvis atbryta förbindelserna på Ebrolinien. I norra Navarra äro regeringstrupperna herrar öfver Vitoria, i provinsen Alava, och Pampeluna, men icke öfver den jornväg som förenar dessa båda städer. Moriones har måst utsända en hel expedition för att kunna förseh Pampeluna med lifsmedel. Denna sistnämnda stad belägras eller snarare blokeras af carlisterna, men dess murar och citadell skydda den. I öster har Moriones sin center i Tafalla, på den jornväg som går i riktning från söder till norr, från Ebro till Pampeluna, och ungefär haltvägs ifrån sistnämnda plate. Navarra är således kringrändt i söder och öster, och två vigtiga punkter äro besatta på nordlinien. Men hela mellersta Navarra är i carlisternas våld, likasom och jernvägen från Pampeluna itill Vitoria. Den af marskalk Concha företagna operationen mot Estella har icke upprepats efter hans död; carlisterna äro således fortfarande herrar öfver mellersta Navarra och deras högqvarter Estella. De af regeringshären under sista tiden företagna rörelserna hafva endast haft till ändamål att med lifemedel förse de platser, som de hålla besattafeller att oroa fienden och utkräfva krigagärdor. Så berättar t. ex. en engelsk depesch, att general Laserna med 15,000 man och 30 ) Ett senare anländt telegram, som återfinnes telegramafdelningen, visar utgången af valet. ZL2L— —— —-ZTJ,,