Göteborgsposten – 28 september 1874, sida 2

lika förhatliga, och detta af en traditionel fientlighet från månghundraåriga gränskrig och våldsamma brottningar. Med hvarje dag visar det sig allt tydligare, att Preussen genom införlifningen af Elsas-Lotbringen och sin envishet att icke uppfylla Pragfreden och återlemna Nordslesvig till Danmark valt den sämsta politiken och utsätter Europa för alltjemt nya förvecklingar. Rörande ställningen i Nordamerikas Förenta Stater läsa vi i Newyork Herald följande anmärkniogsvärda yttranden: Vi se många nya och svåra problem uppstå såsom ett oundvikligt resultat af kriget och till följd af detta. President och senat äro försedda med utomordentlig makt och myndighet, under det att representanthuset icke är, så som det borde vara, den verkliga källan till regeringen. I vestern har tvisten i jernvägsfrågan gått så långt, att såväl lagstiftande församlingarne i de olika stationers som dessas särskilda regeringar förlorat all kontroll öfver densamma. Frågor, om hvilka det aldrig förut varit tal, bafva uppstått rörande emigration, regeringstillsättningar, borgarerätt och de enskilta staternas rätt att ikläda sig skulder, som de icke; kunna betala, och att neka betala gamla skulder, som nationens ära fordrar måste betalas. På afgörandet af dessa brånnande frågor beror ej allenast Söderus framtida välgång, utan äfven, såsom vi fullt och fast tro, hela Unionens framtida framsteg, ära och anscende. Det finnes ej något lämpligare medel att afgöra öfver dessa vigtiga frågor, än att inka la samtliga staterna genom ombud till ett nationalt fredsoch omorganiseringskonvent. Vi värma oss Förenta Staternas hundraäriga jubileum, och buru skulle vig kunna på ett värdigare sätt fira denna fest, än genom att å ett storartadt konvent taga säderneslandets förhållanden i öfvervägande, i godo uppgöra samtliga de punkter, som nu störa vårt lugn, och inträda i vårt nya sekel med en fastare tro än någonsin på republikens framgång och med medvetandet om en national sammankomst. Underrättelserna från Spanien synas bekräfta, att regeringsgeneralen Laserna verkligen lyckats på nytt proviantera Pampeluna, hufvudstaden i Navarra. Detta är en ganska vigtig omständighet, ty regeringshären i norr skall härigenom kunna operera mera fri och oberoende. : En annan seger för regeringstrupperna är Pobletas intagning genom storm at general Pavia. Med Pobleta menas väl det 10 kilometer från det befästade Montblonch vid vägen från Tarragona till Lerida belägna cistercienser-klostret af samma namn, hvilket förut var begrafningaort för de aragoniske konungarne. Det ligger i den trakt, der befälet nu föres efter Saballs af den ej mindre stränge Tristany. Från Madrid skrifves, att carlieterna i Biscaia äro demoralisorade och att många begära amnesti. Från Tyskland skrifves till Pall Mall Gazette, att tyska sändebudet vid italienska hofvet i Rom, baron Keudell, väntas till Berlin. Under hans vistande derstädes skall ett kabinettsråd hållas, för att besluta öfver kejsar Wilhelms tilltänkta resa till Italien, hvilken resa således icke synes vara ännu fullt uppgifven. Man tror, att läkarne icke skola resa nägra synnerliga svårigheter häremot, emedan kejsarens helsa är förträfflig. Om man skulle bestämma sig för resan, så kommer den enligt all sannolikhet att ega rum omkring medlet af oktober månad, och H. M:t skall bryta upp från Baden-Baden, der kejsarinnan Augustas födelsedag skall firas d. 30 d:s. Dock skall kejsar Wilhelm icke i något fall besöka Rom, utan skall mottsgas af konung Victor Emanuel i Turin eller Milano. IItaliens hufvudstad har general Sirtori aflidit, 16 år gammal. Sirtori var ännu andlig under 1848 ärs revolution, men hängde kåpan på spiken och lät inskrifva sig som osficer i det lombardiska mobilgardet. År 1849 lefde han som flykting i Frankrike. År 1859 tog han åter tjenst i Italien, hvarest han ryckte fram till general. Sirtori var ätven medlem af italienska parlamentet. Frankrike har genom dödsfall förlorat tvenne personligheter. Elie de Beaumont, sekreterare vid vetenskapsakademien, har aflilit på sitt slott i Canon (departem. Calvados), ust i detsamma som han tänkte göra en promenad i vagn. Han var södd i Canon år 1798, blef 1824 grufingeniör, professor 1829, 1832 ingenieur en chef samt senare generalnspektör af första klassen. Invald till ledanot af en mängd utländska akademier och vetenskapliga sällskap, blef han efter Fran;oi8 Arago ständig sekreterare vid vetenskapskademien. Kejsar-dömet gjorde honom till enator. Namnet Elie de Beaumont är ett af e största inom franska vetenskapen. Bland en utmärkte geologens talrika verk äro hans Recherches sur quelquesunes des råvolutions e la surface du globe, utgifoa 1829, och tt nyare verk, Notice sur les systemes de ontagnes, de vigtigaste. I det förra at