Göteborgsposten – 28 september 1874, sida 1

101 1UDDHUmmNIT AV ÖIV VRUmPIiDILLYL. AAAQAQAA — — Stockholms-Korrespondens. Den 24 september. Sedan K. M:t godkänt riksdagens beslut om understöd åt högre skolor för gvinlig ungdom har nu en k. kungörelse blifvit i ämnet utfärdad. Riksdagen anvisade för 1875 på extra stat 30,000 kronor att, med högst 3000 kr. till hvarje, användas till understöd åt sådana skolor, hvilka pröfvades deraf vara i behof, under vilkor, att elevafgiften icke sättes högre än till 50 kr., att ett bestämdt antal frielever antogs, att årsberättelse asgass öfver skolans verksamhet samt att skolan underkastades den kontroll K. M:t föroskref. Kungörelsen förordnar nu, att skola, som undfår del af nämda anslag, skall vara skyldig lemna kostnadsfri undervisning åt en elev for hvarje till 300 kr. uppgående belopp af det läroverket beviljade understöd. Vederbörande föreståndare, föreståndarinna eller skolstyrelse, som för någon skola önskar komma i åtnjutande af understöd, skall till K. M:t inkomma med ansökning derom, börande dervid meddelas upplysning om skolans ändamål, undervisningsplan och bestämmelser rörande elevernas afgifter, äfvensom en beräkning öfver skolans inkomster och utgifter för år 1875. I sammanhang med pröfning af ansökningen kommer K. M:t att besluta angående kontrollen öfver skolans verksamhet samt öfriga vilkor för understöds beviljande, som K. M:t kan finna nödigt föreskrifva. Flera andra k. kungörelser och förordningar, som stå i samband med beslut af riksdagen, lära oförtöfvadt komma att utfärdas, såsom om vilkoren för tillverkning och försäljning at bränvin, om försäljningen af vin, kaffe och öl, om ändring i vissa delar af stadgandena om expeditionslösen vid underdomstolarne i landet m. fl. Sistnämde kungörelse är, som bekant, föranledd af de förändrade bestämmelser rörande häradshötdingarnes löneförmåner, hvarom beslut, i enlighet med M. M:ts proposition, fattades vid sista riksdagen. De val, som vid flera landsting pågått och pågå för att fylla vakanser i Första kammaren, utgöra för dagen det vigtigaste politiska samtalsämnet. Ännu är det emellertid för tidigt att bilda sig ett bestämdt omdöme om dessa val. Om ett af dem vilja vi blott anmärka, att det för mången Stockholmsbo säkerligen var en öfverraskniog att se hr spegelfabrikör C. Svanberg såsom politisk personlighet ihågkommen af Elfsborgs landsting. Efter en i hast gjord beräkning öfver kända afeägeleer och dödsfall (hrr Nordströms och Funcks) hade landstingen att välja 16 nya ledamöter i Första kammaren, nemligen efter hrr Sprengtporten, Rydön, Gyllenram, v. Sydow, Ehrensvärd, Gyllensvaan, Ekman (vald till representant för Göteborgs stad), Hasselrot, Sahlin, v. Essen, R. Adlersparre, W. F. Tersmeden, Hailiv, Häggström, Bergman och Åkorhjelm. Derest inga nya förändringar inträffa, skulle nästa år ungefärligen 50 val at representanter i Första kammaren komma att förrättas, men vid pass 60 af dess ledamöter vid senaste riksdag fortfarande utöfva riksdagsmannakallet. I en föregående korrespondens hafva vi påpekat, hur betydligt införseln af papper i år stigit; vi be att få återkomma med några ord till detta ämne. Från 1870, då införseln (beräkningen gäller från årets början till och med augusti månad) uppgick till 203,467 skålp., har den i år ökats till 1,853,514 skålp., d. v. 8. niodubblats inom fem år. Utförseln steg från 2,802,277 skålp. år 1870 fortfarande till och med i fjor, då den utgjorde 4,064,701, men har nu nedgått till 3,544,480 skålp. Sammanlägger man denna minskning i utförsela mot i fjor, i rund summa 500,000 skälp, med ökningen i införseln 600,000, torde man utan öfverdrift kunna säga, förutsatt att tillverkningen i år inom landet åtminstone icke aftagit, att förbrukningen af papper ökats med minst 1,100,000 skålp. Huru stor del deraf kommer på tryckpressens räkning, är svårt att afgöra, men att pressens verksamhet betydligt stegrats och hkaså allmänhetens håg för läsning, torde med visshet kunna antagas. Boktryckerirörelsen bar också, särskildt i hufvudstaden, inom en kort tidrymd utvecklat sig på ett förvånande sätt. Några och tretio boktryckerier, tidningstryckerierna inberäknade, täfla om att sprida det tryckta ordet, och arbete lärer icke tryta, fastän åtekilliga af dem äro anlagda i mycket stor skala, såsom exempelvis det s. k. Centraltryckeriet-, den nyaste af inrättningarne i den vägen. För resande, som på jernvägen anlända till Stockholms centralstation, är detta tryckarig man kan med skäl säga atilfnlla