Göteborgsposten – 21 september 1874, sida 2

Article Image
Fran Utlandet. Det racekrig, som så länge hotat Nordamerikas Sydstater och är på visst eätt en följd at en oklok lagstiftning, har nu brutit ut och synes taga en allt större utsträckning. De hvita i staten Lousiana hafva under lång tid upphetsats mot dess lagstiftande församling och verkställande myndighet, guvernören, hvilka insats och understödts i Neworleans af förbundsregeringen. Piantageegarnes klass ogillade, att man tvingat guvernören Kellogg på ett samfund, som afekydde både honom och den sak han representerade; och detta missnöje tog formen af våld. Negrer och negrers anhängare ba under do sista månaderna knappast varit säkrare i Sydstaterna, än de voro då Ku-klux-förbutidet stod på höjden af sin makt. Det maktegande partiet hado i flere stater drifvita till att taga sina mått och steg för sjelfförsvar och mr Kelloggs styrelseråd i Louisiana beslöt slutligen att afväpna hela den hvita befolkningen i Neworleans, I enlighet härmed gaf guvernören befallning åt polisen att bemäktiga sig de hvites vapen, och 280 gevär togos verkligen, De hvite samlades genast till ett stort möte och utsågo ett utskott, hvilket skulle Åbesöka guvernören och fordra hans afgång. Det var föga troligt, act Kellogg skulle gå in på denna i all ceremoni framstalda fordran och afgå; han afböjde åt minstone att motsaga de afsända ombuden. De protesterande wedborgarne tillråddes nu af sina ledare att gå hem och komma tillbaka väpnade för att utföra de planer, som skulle ordnas för dem. Omedelbart derefter tog upproret bestämd form, i det en proklamation utfärdades, hvilken undertecknadesaf vice guvernören, som valts af det parti, hvilket förut undertryckts af Unionsmyndigheten, I denna proklamation till solket uppmanades staters milis att väpna och störta guvernören Kellogg. Följden blef den, att en samling af väpnade män bildades, hvilkon stadens poli:, 500 man stark, fålängt sökte att skingra. Ea sammandrabbaing följde, i hvilken statens myndigheter i grund slogos af de upproriske. Siörro delen af staden har fallit

21 september 1874, sida 2

Thumbnail