Stockholms-Korrespondens. Den 16 september. Högsta domstolens yttrande öfver den af riksdagen för dess del beslutade skogsförfattningen för Norrbottens län lärer nu hafva inkommit till regeringen, och skall flertalet af Högsta domstolens ledamöter hafva, utan att ingå i någon granskning af de statsekonomiska skäl, hvilka legat till grund för författningen och hvilka de ansett icke tillhöra Högsta domstolen att yttra sig öfver, lemnat sjelfva författningen utan anmärkning. Minoriteten, utgörande en eller två af herrar justitieråd, lärer också kommit till samma slutomdöme som de öfriga, fastän de motiverat sina yttranden något annorlunda. Tvifvelsutan företager nu regeringen det vigtiga ärendet till afgörande så skyndsamt som möjligt, för att lagen, derest den af K. M:t bifalles, skail kunna tilllämpas, såsom riksdagen önskat, från den förste-instundande oktober. Detta synes oss dock knappast möjligt, men med telegrafens hjelp kan det möjligen lyckas. Eiter hvad det berättas, har regeringen, utom andra beaktansvärda omständigheter, äfven att taga i betraktande, att skogastyrelsen begärt ott ej obetydligt anslag för att öka skogsbetjeningens, antal, så att den, utan att kronans betydliga skogar i Norrbotten lemnas utan behöflig bevakniog, nu kan uppfylla de kraf, som af enskilda komma att ställas på densamma, iföljd af den nya lagen, för virkesbesigtning och afstämpling. Sannolikt har också generaltullstyrelsen gjort någon framställnipg beträffande den ökade tungan och ansvaret för tulltjenstemännen i Norrbotten, hvilka skulle hafva att vaka öfver att ostämpladt undermåligt virke ej utskeppades. Ett af skälen, hvarföre man i Norrbotten önskat den nya författningens antagande, säga personer, hemmastadda med ortens förhållanden, vara, att man boppas, det skogsafverkningens inskränkning skulle medföra billigare arbetspriser. Arbetsprisernas höga belopp har, bland annat, såsom kändt är vållat stora svärigheter att bälla den värnads armsen fulltalig, och hr krigsministerns vid eist förflutna riksdag uttalade allvarliga varning att icke neka den besärda förhöjningen i rekryterings-anslaget har visat sig vara fullt befogad. Skulle det blifva nödvändigt i följd härat att på flera ställen, än redan skett, inkalla till garnisonstjent manskap utaf indelta armåben, torde den afprutning, som på förord af frih. Ericson vidtogs i Andra kammaren å nämnda anslag, åtminstone af rustoch rothållare icke komma att kännas såsom en lindring. Då antalet af manskapet vil de värfvade regementena är för litet, blir också tjenstgöriogen försvårad, och dugligt folk afskräckes från att ingå i armsen. I afseende på den vigtiga frågan om förplägningen för indelta armen och beväringsmanskapet, kommer från och med nästa års början en ny stat att tillämpas. Artiklarne bröd, korngryn och salt äro i denna stat fastställda till samma qvantiteter i den nya staten som i den gamla. Rationerna af färskt kött, sill,