Göteborgsposten – 14 september 1874, sida 2

I Ryssland synes ingenting mindre än Ji eligionsfrihetsfrågan hafva kommit på dagordningen. Det ryska bladet Golos har neml. råkat i en förveckling med myndigheterna, emedan det uttalat sig för en revision at strafllagens bestämmelser om trosförseelser. Bladet har likväl endast förbjudits att sälja lösa nummer, men har icke fått någon officiel varning och tros derför hafva ett mäktigt ryggstöd. Det antages också allmänt i Petersburg, att den i fråga varande artikeln härstammade från hög ort. Kejsar Alexander skall personligen vara för mildring i de bestående lagarne i riktning af allmän trosfrihet, och det hade varit hans afsigt att offentligen afgifva häröfver en bestämd förklaring i anledning af hans dotters förmälning med hertigen af Edinburgh. Dock lyckades det grefve Tolstoi med bistånd af kejsarinnan att förmå honom icke göra allvar af sin plan. Äfven före storfurst Wladimirs trolofning med prinsessan Marie af Mecklenburg-Schwerin hade representanterna för den allena saliggörande grekisk-katolska trosbekännelsen gjort svårigheter och förklarat det vara alldeles nödvändigt att bruden gick öfver till den ortodoxa kyrkan. Vid detta tillfälle genomdref dock kejsaren sin vilja och bestämde, att hans andre sons gemål skulle så tillåtelse att qvarblifva i den lutherska tro, i hvilken hon var uppfostrad, hvarefter kejsaren sjelf i Berlin trolofvade de båda unga med hvarandra. Från Tyskland meddelas, att en arbetare vid namn Friedrich Leibmeier från Ramslau i preussiska provinsen Sachsen häktats som medbrottsling till Kullmann, hvilken som bekant försökte att mörda Bismarck. Leibmeier hade spårats från Ramslau till Prettin, nära Torgau, der polisen grep honom. I Spaniens hufvudstad skulle marskalk Serrano som i lördags mottaga tyska och österrikiska sändebuden, Hatzfeld och Ludolf. General Pavia har besatt Alcanitz i provinsen Teruel. Från Havana ingångna underrättelser meddela, att upprorscheferna Garcia och Queaada till sånga tagits af regeringstrupperna. I England har man nu fått den fägnesamma underrättelsen, att hungersnöden i Indien kan anses för slutad och besegrad. Fastän det ännu kan dröja någon tid, innan all gratis utdelning af lifsmedel kan upphöra, är likväl nöden endast partiel och jemförelsevis ringa, och den indiska regeringen har rikliga medel till sitt förfogande att öfvervinna det, som ännu återstår; att afbjelpa. Charles Gilpin, parlamentsledamot för Northampton, har aflidit, född år 1815 i Bristol, der hans fader var köpman och qväkare. Han började sin lefnadsbana som reseexpedit för ett hus i Manchester, hvarvid han lärde känna mr Cobden. Då den första agitationen mot spanmålslagarne började, gjorde han sitt första lärospån som offentlig talare, och han var härvid så lycklig, att han redan vid blott 25 år var i denna egenskap högt aktad. Han flyttade till London, blef medlem af parlamentet 1857 och understödde der Bright och Cobden, samt ingick 1859 i ministåren under Palmerston, derifrån han utträdde 1865. Han var en verksam medlem af föreningarne mot slaveriet och för verldsfreden, understödde ifrigt det likformiga brefportot och varf framför allt en varm vän till Ludvig Kossuth. I Nordamerikas Sydstater utbreder sig gula febern, och stränga karantänsåtgärder vidtagas. Unionsgeneralen Miles har slagit 400 Chejenne-indianer i Texas. Från Mellanasien meddelas att de mot Ryssland fientlige Dunganerna på Kinas gräns framryckt till Kuldscha, samt plundrat och dödat ryska undersåter. Sotnia-kosackerna ha fått befallning att omedelbart begifva sig till Khungezfloden. Senare post. Det folkrättsliga institutet i Gönöve har