Göteborgsposten – 14 september 1874, sida 2

Dessunga nygifta älskade hvarandra ej — det var tydligt nog för mr Callender. Conyers kände en viss stolthet öfver sin hustru, men det låg ingen ömhet i de blickar han fästade på henne. Det låg någonting dystert i hans ögon, ett uttryck faf samvetsqval, som väckte mr Callenders förvåning. Några gånger drog hen sig ifrån Octavia, såsom om sjelfva hennes vidrörande varit honom motbjudande; men hon satt fördjupad i sina egna tankar och planer och märkte ej något besynnerligt i sin mans sätt. De gjorde den sedvanliga turen genom parken och återkommo hem lagom tidigt för att göra middagstoilett. Lord Hawkhurst, mr Callender och Conyers voro redan samlade i matsalen, då hon gjorde sitt inträde. Earlen gaf henne sin arm och förde henne till middagsbordet. . Octavia fullgjorde en värdinnas åligganden med fullkomlig ledighet och sjelfbeherrskning. Middagen var slutad straxt efter klockan nio, och kort derefter begaf sig Conyers till Westendklubben. Farlen skulle vara i öfverhuset på qvällen, men ville förut tillbringa en timma i en politisk klubb, som han träget besökte. Det var hans vana att röka en cigarr efter middagen, och sedan han sett på sitt ur, inbjöd han mr Callender att ledsaga sig till rökrummet. Detta gaf Octavias onkel det tillfälle han efterlängtade. Han antog inbjudningen med stor beredvillighet och följde earlen. Rökrummet låg bredvid biljardrummet i nedra våningen och en mindre trappa ledde dit ner. Det var ett stort, långt rum, inredt med all möjlig lyx och komfort. Lord Hawkhurst gaf sin gäst ett tecken att sätta sig och tog sjelf plats i en länstol vid bordet midt på golfvet. Earlen tog fram sina favoritcigarrer, tände en, och mr Callender följde hans exempel. Earlen lutade sig derefter tillbaka i sin länstol och gatt tyst och tankfull.