Göteborgsposten – 11 september 1874, sida 1

giftermål, Bäste lord Hawkhurst, onkel Griffin har förlåtit oss — vill ej äfven ni göra det? Det är Tom Windsors dotter, som knäfaller för er och beder or för hans skull, förlåta och älska hans barn! Denna vädjan hade äsyftad verkan. Karlens raseri var alltid snart öfvergående. Han hade i grund och botten en ädel ridderlig natur. Han upplyftade den unga qvinnan med sina starka armar och kysste henne. Conyers närmade sis. — Förlåt äfven mig, mylord, sade han, i i det han räckte fram sin hand. Vi trodde, ott vär brådska att bli gifta skulle behaga er. Jag har vunnit arftagerskan till Crogthorpe, såsom ni bad mig göra, och om or förra önskan ännu står qvar, kan ni ästadkomma en framtida förening mellan Crasthorpe och Hawks Cliff; Earlen fattade sin unge slägtings hand. Mr Callender trädde: nu in i rummet; och earlen återfick snart fullkomligt sitt goda lynne. Småleenden kommo i stället, för brudens tårar, och en behaglig scen följde. — Ni måste alla stanna qvar och äta middag med mig, sade lord Hawkhurst. Jag tillåter er ej återvända till Oragthorpe förr än i morgon. — Ärdonet västar, som skall föra vårt unga par hem till Cragthotpe, sade mr Callender småleende. Af en händelse kom jag in i kyrkan i Pevzance tillräckligt tidigt för att bevittna vigseln, men för sent för att afbryta den, ifall jag önskat göra något sådant. Och om man rätt tänker på saken, mylord, så hvad betyder väl det, om bröllopet skedde med pomp och ståt eller i all tysthet och enkelhet, och om de gifte sig nu eller några månader härefter, då, de i alla, fall hade vårt samtycke? Jag är full: komligt belåten med : saken, sådan den är; — Ja, hvad som, skett kan nu ej mer hjelpas, sade earlen. Men hvarföre måste ni alla återvända till Oragthorpe i dag? — 197, I svarade; mr Oallender, emedan jag efter be