Göteborgsposten – 9 september 1874, sida 2

ja 18 än. Hven — ——ö— — — — — Blick på pressen. I en uppsats rörande de krigetjenstskyllige Gotland-abaptisterna yttrar Gotlands Allehanda bland annat följande: -Göteborgs MHandelsoch Sjöfartstidning ar förklarat sig icke kunna fatta, efter hvilket agrum de tilltalade blitvit dömde, eftersom straffet blifvit så hårdt Dessa lagrum hafva örut vid införandet af protokollerna och utslaget i målet åberopsts, men då det torde otressera mången att få kännedom om dessa agrums ordalydelse, införa vi dem bär redan, ådane de flonas redigerade i den af sekreteraron i krigehofrätten, hr J. A. Wallensteen år 1870 utgifra upplagan af krigslagarne. Sjunde kapitlet, som handlar om brott emot krigslydnaden m. m. stadgar i 1:sta S: Krigsman, som, då fienden är nära, eller under sjönöd eller vid annat tillfälle, då brott mot krigslydnaden medförer större fara, vägrar att åtlyda förmans honom i tjensten gifna befallning, skall, der betydligare skada af den vägran kom, mista lifvet genom skjutning eller dömas till straflarbete på lifstid eller från och med sex till och med tio år, men eljest dömas till straffarbete från och med tre till och med sex år. Gör någon det vid annat tillfälle, och kom deraf betydligare skada eller skedde vägran inför samlad trupp-; dömes till straffarbete från och med ett till och med tre år. Sker brottet i andra fall och är den brottslige officer eller underofficer; straffas med fängelse och derjemte, så vida omständigheterna ej äro synnerligen mildrande, med afsättning; hörer han till manskapet; dömes till straffarbete i bögst ett år eller fängelse, eller der omständigheterna äro synnerligen mildrande, till disciplinstrafl-. Andra S lyder så: -Der krigsman uppsätligen underlåter att rätt fullgöra förmans i ljensten gifna befallning eler, genom onödig förfrågan, motsägelser eller invändning, eller annorledes, uppebåller befallningens verkställighet; vare lag som i 1 S sägs Har någon af försumiighet eller oförstånd förbrutit sig på sätt som nämndt är; straffes efter 10 kap. 22 S; dock må ej disciplinstraff användas med mindre omständigheter äro mildrande-. Då krigsrätton stödt sitt utslag uteslutande på otvan anförda SS, så finner man genast, att den ansett de ätalade förbrytelserna hänförliga till de ställen i dem, som vi kursi verat. Och då protokollerna i målet gifva vid handen, att de tilltalade gjort sig skyldiga till fel just emoc dessa bestämmelser, och lagens ord i de tillämpade fallen äro klara och således oförtydbara, kan, såsom vi ock förut antagit, domen såsom sådan icke etämplas orättvis eller beroende på felaktig tolkning af lagens vare sig anda eller bokstaf, utan måste arses vara fullt riktig. Efter att hatva vöndt sig med dessa upplysningar emot vår yrkesbroder på platsen, Kvilken fortfarande synes vara lika litet hemma i dessa krigslagar, som han dock oupphörligt har avledning att studera, söker Goil. Alleh. göra sattligt, att de straff. till hvilka de i fråga varande baptietbeväringarre enligt lag blifvit dömda, icke motsvara förbrytelser, en åsigt, wot hvilken vi för vår del icke hafva något att invända, då G. Alleb. antagligen delar vår uppfattning, att det icke skulle innebära ringa faror tör samhåtlLordringen, om dylika lagbrott finge alldoles straffröst begås. G. Alleh. fortsätter: -voro nu Lärmed allt godt och väl, så vore heller ingenting vidare att i frågan yttra. Men just den lag, Bom pu af krigedomstolen ullämpate, synes oss vara af beskaffenhet att påkalla en snar och samvetsgrann revision — allrabefst som jusyinrättningens införande hos oss ännu högrar i ett aflägset fjerran — och det är af denna orsak vi anse oss böra yttra några ord. Inom hvarje lands lagstiftning har man, åtminstone på senare tider, ansett det vara en helig pligt, att ställa straffet i rimligaste förz--r--t 2 — —-—-— DSNDALlllande till brottet. Vär egen atraff ogs utmärkte författare bar också beaktat detta, i det ban arbetade för och lyckades tå hos oes jolördt det e. k. latitudsystemet, hvilke: vis serligen visat sig medföra åtskilliga olägenheter, men som dock, tillämpadt al en erfaren och rättrådig domare, torde vara att betydlig! föredraga framför etryffbestämmelserna srän 1734. I viss mån kan detta system sägas ) Kursiveringen gjord af Red.