Göteborgsposten – 9 september 1874, sida 1

Jag beslöt att tillbringa natten med att öfvervaka det 70 meter långa repet, och för hvarje gång repet rörde vid vattnet, kastade jag ut en mycket liten del af ballasten. Kl. 4 på morgonen, kort före soluppgången, kastade jag ut all den lätta ballasten och fann, att jag under natten drifvit i nordostlig riktning. Eftersom jag icke visste, buru långt jag var ifrån land, och emedan jag fruktade att at en annan ström blifva drifven mot norr, beslöt jag att söka sänka mig ned till något fartyg. Jag upptäckte mänga af alla slag inunder mig. Emedan jag då var 1600 meter högt uppe i luften, började jag manövrera för att komma ned, och fram mot kl. 5 lyckades jag verkligen häri. Den andra vindströmmen bläste mot nordvest. Det är omöjligt att beskrifva min ytterliga törst, och min stackars hustru, som jag sökte trösta med försäkringar om att vi gingo i den rätta riktningen, förlorade icke modet. . Jag visade henne två fartyg i den riktning, vi sänkte oss, och jag lät henne förstå, att vi skulle försöka att bli upptagna af det ena utaf dem. Af de åtta säckar ballast, jag tagit med mig, bade jag endast utkastat tre, och jag skulle, om så skulle varit af nöden, kunnat fortsätta min färd i 13 till 14 timmar. Jag märkte, att det minsta af fartygen, en fiskaresmack mandvererade för att kunua korsa min väg. Men sjön gick mycket hög. Jag öppnade utan fruktan ventilen och sänkte mig ned, tills repen släpade i vattnet, och vi vore i ett ögonblick förbi fartyget. Besättningen på smacken satte likväl ut sin lilla båt, hvilken roddes emot oss af två man. Klockan var då sex; och när jag såg fiskarnes goda vilja att komma oss till hjelp, beslöt jag att hejda ballongens fart genom att alldeles stöta upp ventilen, tills gondolen fylldes med vatten, och sålunda gifva större motstånd mot ballongens framrusande. Men då jag vände mig om, kunde jag icke se smacken. Då och då slogo höga vågor upp mot ballongen och öfveröste oss med vatten, men ballonog stod likväl emot, och jag fruktade, att den kune brista, i hvilket fall vi helt säkert skulle varit förlorade. Kl. 7 fingo vi åter sigte på smacken vid horisonten och sågo, att den följde oss allt närmare och närmare. Kölden var mycket stark och våra lemmar började stelna. Våra krafter började öfver. gifva oss, och endast hoppet om, att fiskarefartyget skulle hinna upp oss, gaf styrka åt våra armar att bålla i. Isynnerhet min bustrus lemmar stelnade, och hon bief vid hvarje ny stöt af ballongen allt svagare och svagare. Emellertid närmada sig smacken fortfarande och var oss nu ungefär 500 meter nära. Jeg visade honom för min hustru, och detta gaf benne nytt mod. Jag måste dock till slut taga henne i mina armar. Smacken var oss då helt nära, och jag klängde mig upp på repen samt helsade folket å densamma. Man såg oss och satte ut sin båt, i hvilken skepparen och styrmannen togo plats. De komma närmare intill gondolen och fingo tag i repet.. Deras båt var nu nära att sjunka till följd af ballongens starka stötar; men de förlorade ej modet, utan grepo tag i min hustrus hand och drogo henne så godt de kunde öfver i sin båt. Jag såg deras fara och började skära af repen, som följde ballongen. Jag hade skurit af de flesta, då jag kastades emot båten, i hvilken jag föll ned. Jag låg nu liksom min bustru på båtens botten, oförmögen att röra mig. Man ssapte repen, och ballongen rusade nu med väldig fart mot Norge. Båten vände tillbaka till fiskarefartyget; vi fördes ombord och ned i kajutan, der en god brasa snart åter lifvade oss. Vi äro dessa män stor tack skyldige för deras omvårdnad och välvilja, hvilken de visade oss under resan till Grimsby, som varade tills kl. 9 denna morgon. Herr och fru Duruot emottogos med lifliga hurrarop af hundradetals fiskare och åskådare vid deras ankomst till Grimsby; och de afsändes på efterm. af franska konsuln i Hull till franska konsulatet i London. Sjelfva ballongen föll ned vid det norska fiskläget Grimstad nära Arendal, der den upptogs af några fiskare. Tunneln under Kanalen. En diplomatisk depeschvexling har ivledts mellan regeringarne i Frankrike och England angående den föreslagna tunneln under Kanalen. Franske ministern för allmänna arbeten har tillsändt lord Derby en plan för koncession till tunneln, hvilken plan skall underställas drottningen. Rättelse. Genom misstag vid korrekturläsningen kom i går i notisen -Häktad främling den engelska undersåten hvars namn är John May, att få sitt namn förändradt till Moy.