Göteborgsposten – 9 september 1874, sida 1

—— ———— mindre dimensioner icke kan, till följd af de dryga transportkostnaderna, ifrågakomma. Jemte det Haparanda-kommuns medlemmar, enligt hvad ofvan är anfördt, till alla delar instämt uti riksdagens ofvan nämda förslag, hafva de d-rjemte påpekat en brist uti det sammas föreskrifter, den nåmligen: huru förfaras skall med undermåligt virke, som, af svenske män inköpt i Finland, förädlas och utskeppas i Sverige. Etter denna redogörelse för kommunernas beslut anför K. M:te befallningshafvande dels att den partiella anmärkningen mot förslaget, som gjorts af Öfver-Torneå socknemän, icke synes kunna tillmätas någon vigt, då de gillat förslaget i dess begge sö:sta paragrafer, hvarigenom det träd anses: undermåligt, som på 16 fot från storändan håller mindre än 7 dec.tam i genomskärning, och kan således icke anses vara tillkommet annat än genom missuppfattaing af 3 8 1 mom., dels att Korpilombolo kommuns yttrande visserligen gäller för nutiden, men att förhållanden i en nära framtid kunna inträffa, som möjliggöra försäljning äfven från denna sockens skogar af undermåligt virke. Ehuru enligt de upplysningar, som K. M:te besallningshafvande inhemtat, virke med undantag af toppstockar, af så små dimensioner, som i förslaget betecknas såsom undermåligt, icke hittills förekommit i de partier, som inköpts från Finland, så är det intet som omöjliggör att ej sådavt härefter kan komma att ega rum, synnerligast aom icke allenast finska sidan af Torneå elf utan äfven Kemi floddal utgör ett ej obetydligt spekulationsfält för svenske trävaruhandlande icke allenast uti Haparanda och Torneå socknarne utan äfven i Neder-Kalix, och torde derför i författningen, i händelse den fastställes, böra inflyta ett stadgande, hvarigenom inköp från Finland af undermåligt virke omöjliggöres. Slutligen tår K. M:te besallnisgshasvande, som uti skrifvelse den 8 sistlidne januari: framlagt det sätt, på hvilket under senare åren husbållats med enskilde tillhörande skogar inom länet, och den fara, som detta bushållssätt, om den ohejdadt får fortgå, har för länets framtida bestånd, och, ehuru K. M:ts befallningsbafvande icke förbiser de stora svårigheter, som komma, åtminstone till en början, att möta vid förordningens tillämpning, med fäst afseende derjemte på befolkningens rästan enhälligt uttalade önskan, tillstyrks, att K. M:t täcktes stadfästa riksdagens förslag till skogsordning för enskildes skogar i Norrbottens län med det tillägg, hvartill den från Haparanda gjorda anmärkningen må kunna anses föranleda. Upmarkska mordet. A.B. för i måndags innebåller följande närmare detaljer om de åtgärder, hvilka vidtagits för brottslingarnes upptäckande: Genast efter brottets begående tog länsman Jäderholm behöriga mått och steg tör brottslingarnes efterspanande, och under natten till d. 2 d:s afreste, efter kgs befhdes förordnande, lahdsfiskalen A. Åberg och inträffade på stället kl. 2 9 f. m. d. 2 dennes. Lansmannen och landsfiskalen utfärdade och afsände genast skriftlig uppmaning till kommunalnämndens ordförande i alla bäradets socknar, att de hvar inom sin verkningskrets ville uppmana befolkningen att sorgfälligt vaka öfver egna bem, på det brottslingarne icke måtte åtkomma födoämnen, samt föranstalta om vakt vid lämpliga ställen såsom korsvägar och broar, ätvensom gripa och. till närmaste kronobetjent aflemna alla ankommande misstänkte personer, och denna uppmaning medförde den verkan, att inom kort voro vakter på alla de ställen, der sådant ansågs nödigt, utsatta, hvarjemte vården om egna hem sSyntes vara iakttagen. Dessutom uppbådades ortens befolkning för anställande af skall i skogarne. Vid polisundersökning på stället, som utgör en höjdsamt icke är skogbeväxt på några tunnlands omtång, samt i Malmköping med anbällne personer inhemtades, att gerningsmännen uppehållit sig uti en nära nämnda grind befi: tlig kolkoja, hvarest de eiter all antaglighet inväntat posten, som på sätt nämndt skulle under natten ankomma, att de fäst en liten sten emellan klinkan och grinden så härdt, att grinden endast med mycken möda kunde öppnas och att de anskaffat och till stället framfört en björkruska och en tätvuxen gran, ungetår 6 å 7 fot höga, hvilka de, stående invid vågen, antagligen hållit framför sig för att icke biifva bemärkte af den annalkande postiljonen och så unda lättare kunna anfalla denue; att vid förhör med en mansperson, hvilken uppgifvit sig heta Anders Magnus ttark, född den 167 april 1841 i Skärkiods socken af Linköpings län och sist för 4 å 5 år sedan, manialsskrifven i Kuddby socken at samma län, denne så till vida ansetts misstävkt för delaktighet i dubbelmordet, som han, hvilken för trenne år sedan innehaft ijenst vid ett torp i närheten af det ställe, der brottet blifvit begånget, således vore lokaliserad i trakten; som han nägra dagar derförinnan uppebållit sig inom socknen och genom sanningslösa uppgifter om sin hemort, samt att han tll följd af skada å sin venstra med ett skynke ombundna hand vore oförmögen att arbeta, tillnarrat sig födoämnen; som han vid sitt häktande medfört ett knyte, som vid undersökning belunnits ivnehålla alldeles genomväta kläder af skjorta, byxor och blus och som han enständigt förnekade, att han under de sista trenne åren till den 3 dennes fannits i trakten af Malmköping; och slutligen som han ej kunast nojaktigt redogora för tillkomsten af blod, som vid häktandet lärer funnits å hans venstra rockärm. Landsfiskalen Åberg, som d. 4 d:s afreste från Malmköping, medtog nämnds Stark, som förpassades till länscellfängelset i Nyköping för vidare åtgärd. Länsman Jaderholm är för närvarande, biträdd af trenne poliskonstaplar från Eskilstuna samt en öfye:konstapel och en konstapel från Nyköping, sysselsatt med vidare efterspaningar. — Stark komra fvaokta sio aldrio ha gosf en B8 1 BarxY