Göteborgsposten – 7 september 1874, sida 2

D3 ———— — F-——eirisccgyrkacttp I ridtur. Derunder komma vi till Penzance och låta viga oss. — Men jag kan ej låta viga mig i riddrägt. Jag har uttänkt en plan. I afton skickar jag min kammarjungfru — hon är min förtrogna — till min klädsömmerskas hus i Pevzance med en låda innehållande kläder, hvilka kunna antagas bli bortsända för undergående af nödvändiga ändringar. I morgon bittida begifver jag mig direkte till min klädsömmerska, påtager en passande drägt och far derefter till kyrkan i en droska. Ni skall vara der till mötes, och allt skall gå bra. Conyers gjorde ingen invänning mot denna plan, och miss Windsor var nöjd. Han stannade qvar på Cragthorpe i flera timmar. Mr Callender visade sig på eftermiddagen, till utseendet fullkomligt okunnig om det unga parcts planer, och bemötte Conyers med den största uppmärksamhet. Den unge mannen tog slutligen afsked och återkom till Hawks Cliff lagom tidigt för att hinna kläda sig till middagen. Han var under aftonen mer än vanligt uppmärksam mot earlen. Nästa morgon efter frukost gjorde hen åter en utflykt till Cragthorpe. Hen fann miss Windsor klädd i en lång blå riddrägt, hög sidenhatt och blå slöja. I sin handskbeklädda hand höll hon ett ridspö med juvelknapp och tycktes redan ha hunnit blifva något otålig. Hon fruktade i hemlighet, att nu i sista stund någonting skulle hända, som kunde förhindra hennes giftermål. — Låt mig gifva befallning om, att man framför er häst genast, Octavia, sade Conyers i det han rörde vid klocksträngen. Vi ha en lång ridt för oss. Är er onkel hemma? — Nej, han begaf sig bort för några minuter sedan. Han uppgaf, att han hade någonting att uträtta i Penzance. Jag hoppas, att vi ej skola träffa honom, sade miss Windsor. Måtte han ej finna oss, innan vår vigsel egt rum,