Göteborgsposten – 7 september 1874, sida 1

Bref från Paris, (Korrespondens till Göteborgs-Posten). Paris den 30 aug. 1874. Marskalk Mac Mabon har för ett par dagar sedan återkommit från sitt triumftåg i de vestra departementen och delar nu sin tid mellan sina begge hufvudstäder, Versailles och Paris, men bereder sig åter på en ry resa i provinserna. Denna gång skall det bära af åt söder, men det är ännu osäkert, huru långt färden kommer att utsträckas; kanske blir det endast till Lyon. Dessa små utflykter äro förträffliga och gagna i hög grad presidentens esk, hvilken ja i närvarande stund är detsamma som det allmäana bästa, ty treden och ordningen bero på honom och på förtroendet till honom. Septennatet är ett obestämdt och tillkrångladt ord, som ingenting säger massorpa om det icke förkroppsligar sig i en person, som man sett och helsat på sjelf eller som någon ifrån byn kan boskrifva för grannarne. Mac Mabon har just ingenting särdeles imponerande i sitt yttre, såsom icke heller någon af hans företrädare haft sedan Napoleon I, men iklädd den lysande marskalksuniformen och isynnerhet om man ser honom till häst, gör han likväl ett visst intryck. Framför allt ser man att man bar framför sig en man af ära och ärlighet, och, hvad som alltid slår an på fransmännen, man vet att man har framför sig en tapper man. Säkert är, att han genom sin person gjort mera för septennatet än alla politiska kommentarier. Den forne lagstiftande kårens törre presidents, hr Schneiders, häftiga insjuknande är visserligen icke nu för tiden en händelse af politisk vigt såsom förhållandet skulle ha varit för några år sedan, men sysselsätter i allt fall den allmänna uppmärksamheten. Han hade redaa för några månader sedan haft ett slaganfall, och hans helsa har i allmänhet på den sista tiden varit vacklande. När jag sist såg honom, som var före hans afresa till badorten Luchon, var likväl den höga och resliga gestalten lika rak och oböjd som någonsin, gången lika rask och blicken ur de något kalla blågrå ögonen lika bestämd som tillsörne. I lördags åtta dagar sedan återkom han från Luchon och ansågs då alldeles återstäld, men påföljande onsdag (den 26), just som han skulle sätta sig till middagsbordet, fick han ett nytt slaganfall, som efterföljdes af en svår nervös kris med yrsel och partiel lamhet. Under yrseln har han talat oupphörligt och nästan uteslutande om sitt Oreuzot. Paris förnämste praktiserande läkare, d:r Barth, en verklig. döddoktor, ty ban tillkallas vanligen ej förr än ett sjukdomsfall tagit en riktig betänklig vändnidg, sköter honom, och hans söner och alla andra slägtingar ha skyndat att infinna sig hos honom. Under de två eller tre dagar, som förflutit sedan tidningarne började tala om hans sjukdom, ha en stor mängd personer låtit inskrifva sig i hans hotell vid rue Boudreau, och öfver hundra telegram och bref ba ankommit från olika delar af Frankrike och utlandet. 8— De sista bulletinerna gifva emellertid avledning att hoppas en förbättring. Kung Ludvig af Baiern, alias grefven at Berg, har lemnat Paris — just några timmar innan marskalk Mac Mahon hemkom från sin resa — efter att samvetsgrant ha genomströfvat alla möjliga tafvelgallerier, men hufvudsakligast egnat sin uppmärksamhet åt Versailles, På hans nawnsdag, S:t Louis, den 25 augusti, spelade alla de stora vattenkonsterna i Versailles-parken . och detta verkligen präktiga skådespel fick han till sin ytterliga förnöjelse den glädjen att betrakta, om icke alldeles ensam, åtminstone fullkomligt ostörd af påträngande folkmassor. Ty ehuri annars alltid es orandes eaux locka många tiotuseatal menniskor A — —