Göteborgsposten – 2 september 1874, sida 1

tade i förstugan på henne för att ledsaga henne till ett toilettrum, och miss Windsor försvann med henne. Salongen på Hawkes Cliff var ett både storartadt och veckert rum, tapetseradt i hvitt, skarlakansrödt och guld. Earlen och hans gäster voro här inbegripha i samtal, då miss Windsor förenade sig med dem. Hon stannade ett ögonblick i dörröppningen, såsom lord Hawkhurst trodde ef blygsamhot, men egentligen för att framställa sin toilett och sina behag med den fördelaktigaste verkan. Hon var klädd i en guldfärgad sidenklädaing med ett oräkneligt antal hvita spetsar. Hendes hals och armar voro bara, med undantag af att ett halsband hängde kring den förra och srmband omgåfvo de senare. Hennes svarta hår var högt uppkammadt, och ett diamantsmycke blixtrade öfver hennes panna. Hennes ögon glänste, och kinderna glödde; hon tog sig onekligen mycket bra ut. Lord Hawkhurst reste sig upp och förde henne till en soffa, hvarefter konversationen blef allmän. Ä Middagen var färdig klockan sju, och earlen gaf sin arm åt miss Windsor och gick med henne främst till matsalen. Mr Callender och Conpers följde efter. Matsalen var ett stort, långt, vackert rum med alfrescomålningar på tak och väggar och med en mängd nischer på sidorna, i hvilka marmorstatyer i kroppsstorlek voro ställda. Der funnos stora halfrunda fönster med utsigt åt blomsterträdgården, och vid ena ändan af rummet voro glasdörrar som lemnade inträde i ett vackert växtrum. Det ovala bordet glittrade af kristall, silfvec, guld och måladt Sövres-porsliv, alltsammans af utmärkt skönhet. En stor skål af mattslipadt silfver, fylld med blommor, intog midten af bordet, höjande sig ur en sjö bildad af en spegel och omkransad af vattenliljor. Middsgen var yppig och utgjordes af allt hvad läckert november månad kan erbjuda ur skogar, fält, strömmar och drifhus.