Göteborgsposten – 27 augusti 1874, sida 2

4 sig från Sommeillers. Resultaten af de från d. 21 september till d. 15 oktober 1871 anställda offentliga försöken vid Musåe royal Industriel i Turin ådagalade, att Burleighska borrmaskiner af minsta sort, vägande ungefär 188 sv. e, på 7 minuter kunna indrifva hål af 1 sv. dec-tum och nära 33 deslIiniers diameter till ett djup af 1 fot och nära 31 dec-tum eller 1 dec-tum och nära 9; dec. linier i minuten. De försök, som under våren 1872, under ledning af D. Colladon och L. Favre, blefvo med en liten bergborrmaskin af denna konstruktion anställda i Geneve, hafva visat, att, uti ett block af mycket hård granit, och under ett tryck af 4 atmosferer samt då borrhålets diameter var 1 dec-tum och nära 3 dec.-linier, borren per minut inträngde mer än 13 dec.-tum, motsvarande på 7 minuter ett djup af 1 fot och mera än 13 dec..tum: Såsom slutord i en officiel rapport, som bergmästaren vid de kejserliga silfververken i Pribram aflåtit, med stöd af utaf honom der, uti fast Diordt, anställda jemförande försök med Burleighs och Sachs borrmaskiner, anför ban, att Burleighska borrmaskinen ur ekonowisk synpunkt förtjenar företräde framför den Sachsska. Då bergshandteringen inom vårt land, ehuru icke ringa, likväl för det närvarande knappt är nämnvärd i jemförelse med våra oerhördt rika malmtillgångar, med hvilka få länders torde kunna jemföras; då man, att dömma af brukssocietetens för anskaffning af borrmaskiner beviljade anslag, nu, ehuru sent, verkligen tyckes äfven hos oss hafva kommit till insigt om, att ett bland vilkoren för denna handterings uppblomstring är användningen af sådana borrmaskiner, som för våra bergarter äro lämpliga, vill det synas, som vore tiden ändtligen inne antingen att skyndsamt företaga nödiga försöksarbeten för utrönande af hvilka bland de befintliga maskinerna må kunna framför andra förordas eller ock att dristigt tillgodogöra sig de erfarenheter utlandet under olika förbållanden samlat. Hvarje ytterligare dröjsmål ökar blott den högst betydliga nationalförlust, som redan uppstått derigenom, att sådana maskiver ännu icke här kommit i allmännare bruk, under det man i utlandet för längesedan konstaterat deras storartade verkningar.