Göteborgsposten – 25 augusti 1874, sida 2

Brukas någon vers dervid ? och hvad till exempel säges då? 12) Brokar man der vid skördens-slut att öfverlemna en skördekrona (hvetekrona) 0. e. y.7 — Huru går till dervid? Hvad säger, sjunger, önskar folket då familjen på herregården och andra personer? Upptöras dervid gammaldags dansar? — Man beder att om möjligt få erhålla texten i folkets språk och dialekt. 13) På bvad sätt firas hos Eder skördefesten och huru går det till vid skördemåitidea på gården? Ges det för den ännu ett annat namn i folkspråket? IIvilka matoch dryckesvaror gifvas dervid 7 I hvilken tid inträffar festen ? Upphör med den äfven bos Eder den andra frukosten för gårdsfolket under vintertden? 14) Huru och när firas hos Eder skördefesten i kyrkan? Ges der andra religiösa högtider, som halva aiseende på äkerbruket? 15) Ges det vid såäningen och skörden ännu säregna kyrkliga och kristliga bruk, såsom att utså i den heliga treenighetens namn; att göra gemensam bön på fältet på skördedagen; att vid communionen efter skörden offra på altaret några ax och penningar? 16) Huru lyder helsningen vid skörden? 17) Påtändas efter skörden glädje-eldar? 18) Aro några skrockaktiga meningar rådande engående den sista kärfven, som t. ex., att man deraf må lägga åt kreaturen något i krubban om jul eller om våren, på det att de må trifvas bättre, att den som binder sista kärfven måste dö, gitta sig eller dylikt i påföljande året? Ges der sagor om sädesfält, såningen och skörden? 19) Har folket ett eget uttryck för det, om viaden går i vågor på kornfältet? (som t. ex. vildsviRe i kornet; vargarne jaga hvarandra i kornet). 20) Har man en egen saga för att afhålla små barn från att springa in i sadesfälten, såsom: rågkärringen, kornkärringen, hvetekärringen, ärtekärriagen sitter i kornet och tager er; glo-son kommer; på tyska: die Kornmutter (polska: baba, babajedza, zitnamatka) sitter i kornet och trycker barnen till sitt jernbröst; vargen sitter i kornet 0o. s. v. —? Man ber om noggrann uppgift i folkspråket och i den dialekt, hvari den uttalas. Har folket, om någon arbetare under skörden blir sjuk, något särskildt uttryck derför, t. ex. bocken har stängat honom-? 21) Vet folket för öfrigt något mera att berätta om rågkärriogen, torre-suggan, om fucke eller fock, eller annars om någon qvinaa, som låter se sig i säden? — Berättar man om en spökaktig qvinna. som vid middagstiden går igenom sädesfäliet? — Hvad säges om en sådan qvinna? hvad beter hon? Berättas sagor om skrikande dibarn, som hittag uti säden? Talar man om hjeltar o. 8. v., hvilka gåt öfver fälten och derigenom gjort dem fruktara? 22) Känner man der sagor om flygande drakar, dragedukker (bjäre), tomtegubbar o. 6. v., om dvergar och trollkärringar, som stjäla kornet från bönderna och genom luften bära det till andra? — Är hos Eder bland landtfolket den iron herrskande, att en trollaktig varelse, som har amå liar vid fötterna, år öfver åkern och afskär ax, som nedsalla uti dess ista? Man beder om utförlig redogörelse angaende allt, som folket berättar om skogsrån, skogsnufvan, löfjerskor, kyrkogrimen, drakar och tomtegubbar. 23) Aro bland folket vissa reglor kända angående vädrets inflytande på sadens växtligbet? 24) Låter folk enligt gammalt bönk på fruktträden qvarsitta den sista frukten och alltid qvarligga en bandfull mjöl uti kärlet? 25) Ges det för det så kallade moderkornet (secale cornntum och på franska ergot) ännu andra namn i folkets mun som t. ex. vargen, rågkärringen? 26) Benämnas djur i folkspråket efter spanmålen t. ex. Gryllus gryllotalpa, Tinea granella, Strix aluco. Scolopax gallinago? 27) Ges det med afseende på säden vissa brak och meningar, som stå i förbindelse med kyrkans belgdagar, fettisdag, skärtorsdag, påsk, pingsi, midsommardagen och julen, såsom t. ex. att man julnatten må räkna stjernorna, och lika så många som man: räknar, lika många dussin kärfvar skall skörden gifva. Eller är det bruk att julvatten lägga sig på otröskad ärtbalm, att gå årsgång uti vintersäden 0.8. v.? Hvad företages med julhalm? Blandas om våren julkakorna i utsädet? — Går om jul eller fettisdagen bd. s. v., jalbocken o. s. v. omkring inhöljd i kornhalm? Meddela hvad Ni vet om julbocken. julgalten, jaltnppen och dylikt, som brukas vid lekar och i bakverk. Kringioras i maj eller om pingst I löf iuholjda personer, t. ex pingstbruden? Blitva om Midsommar eller vid skördetiden kattor ihjälslagua, tuppar balshuggna o. 8. v.? 28) Man beder om meddelande af folkets uttryck för äska, skybildningar och vindar, t. ex. gofar, kornbonden kör, skurman åker, Thors hamrar, Tbors bockar-, lam, oxe, bisaborg för sky; trollkärringar, säll för hvirfvelvind; trollkärriagar, kärna smör-, då det omvexlande regnar och är solsken. Kastar man under storm eller hagel mjöl ut genom fönstret? — Soker folk enligt gammalt bruk att under torkan åstadkomma regn derigenom, att de slå vatten på personer som äro beklädda med löf; 29) Ar det sed, att biada goåsegaren, som kommer tor första gången på skordefältet. eller främmande, som besöka det, med kornband? IIVIIKa ord talas dervid? Eller brukas något annat sätt för att tigga drickspenningar af dem, som besöka skördefältet 30) Är det eller var det fordom bruk vid bröllop, alt ötverlemna sädesax till bruden eller att lägga sudeskora i skorna och dylikt? 31) Brukar man vid tröskningen narra en oerfaren? t. ex. i det man sänder bonom till grannen efter en säck med väder, som återsäuder honom med en säck, som är full med sten 7 32) Man ber att det anmärkes, hvilket som fordom var brok eller hvad som ännu är det. 33) Man ber får meddeladt namnet på den ort, hvarest dessa sedvanor berrska, samt ortens läge, i bvilket län och bärad. D:r Milh. Mannhardt, privatdocent vid universitetet i Berlin, pr. adr. Danzig, Henmarkt 5. Ir Mannhardts begäran understödes af hr riksarkivarien Hildebrand, som förbinder sig att mottaga och fortskaffa de svar, som kunna på dessa frågor inkomma. Kandelsunderrättelaer.