Göteborgsposten – 20 augusti 1874, sida 1

Johan Ängust Gripenstedt. En minnesteckning. (Forts. fr. N:o 189). I fråga varande memorial och utskottsskrifvelse besvarades af staterådet Gripenstedt å egna och öfriga svaranders vägnar genast vid dessa handlingars föredragning inför riksrätten, i ett längre muntligt anförande. Han ådagalade att i det skick ständerna afgjort frågan rörande det förändrade sättet för räntornas och tiondens utgörande, kunde ständernas beslut scke verkställas, derest icke grundlagen skulle. kränkts. Så hade ständerna visgerligen för sin del beslutat att räntepersedlarne skulle lösas dels efter 20, dels efter 10 hade ständerna förbisett, att enligt 75 paragr. detta hade likväl nämde stånd ieke iakttagit, och en gifven följd deraf var, att en sådan icke kunde tillvägabringas. Klart och oförginge till större och i vissa län till flerdubårs medelpris; men hvilka persedlar tillhörde den ena eller andra kategorien, hade icke af ständerna blifvit bestämdt, utan vore det föremäl just då för deras pröfning och afgörande i anledning af en ny k. proposition. Vidare hade utskottet förbisett den vigtiga omständigheten, att för bestämmande af -årsprisetå räntepersedlar och kronotionde samt det deraf beroende medelpriset sordrades en af K. M:t icke beroende förändring af hvad hittills gällt angående markegångssättningarne. Vid dessa skulle rikeståndens deputerade, enligt ständernas beslut, bestå af två ledamöter från hvarje stånd; men ständerna hade förbisett, att bondeståndets deputerade i de flesta län uppbelt antal mot de öfriga atåndens. Vidare reg.f. skulle dessa depaterade nämnas på det sätt hvarje stånd särskildt för sig föreskrifver-; följaktligen kunde ingen annan än bondeståndet ega rätt att härom förfoga, men markegångssättning, som ständerna fastställt, tydbart var, att om statsrådet tillstyrkt K. M:t, att, med förbigående af ofvan anförda grundlagsbud, meddela en bestämmelse, som inskränkte en bondeståndets rättighet, hvilken detta stånd då icke afsagt sig (itrågavarande afsägelse skedde först vid 1854 års riksdag) så hade detta uppenbarligen varit att tillstyrka en mot grundlagen otridande utsträckning at konungens makt och ett ingrepp i bondeståndets lagliga rättigheter. Det var således icke statrådet som förbisett grundlagen. Riksrättens enhälliga dom blef frikännande från åtalet. Sju ledamöter reserverade sig visserligen, men endast i det afseendet, att de ville hafva åtalete ogillande skarpare accentueradt.) ; I den af just.-ombudsmannen till riksdagen 1856 afgitna embetsberättelsen redogjordes för det af honom ox officio utförda åtalet. Han yttrade oförbehållsamt, att om riksrätten icke friat de åtalade statsråden, så hade riksrätten olagligt förfarit; men detta frimodiga uttalande, hvilket innebar ett skarpt klander mot den fraktion, som beslutat åtalet, bidrog väsendtligt dertill, att Theorell icke omvaldes till jostitieombudsman. Att detta åtal var en lumpen partimanöver, erkändes temligen allmänt af dem, som kände huru det tillkommit. Gripenstedts lifliga intresse för grundskattereformens genomförande hade han redan ovedersägligt ådagalagt. Han fick äfven njuta den glädjen att se den genomförd. Det af K. M:t vid 1848 års riksdag framlagda, af ministören af d. 10 april uppgjorda förslaget till natienalrepresentationens ombildning skulle definitivt asgöras vid 1850 års riksdag. Derförinnan hade det utgjort föremål för ett lifligt meningsutbyte vid reformmöten, i tidningspressen och i broschyrer. Inom hufvudstadspressen försvarades förslaget af Dagligt Allehanda med ridderlig öppenhet, onttröttligt nit, den verksammaste påpasslighet och en konseqvens, som aldrig dagtingat, vitsordade Crusenstolpe, som sjelf bekämpade förslaget. Altonbladet (Hierta) meddelade äfven före riksdagen en mängd artiklar rörande förslaget med många Åom till höger och lika många men till venster; men samtidigt med riksdagskallelsen och valen, deciderade sig Aftonbladet för det hvilande förslaget, hvaretter Göteborgs Handelsoch Sjötartstidning i ) Justitierådet Backman friade i allo Årån i fråga varande utan fog anställda åtal; presidenten v. Hartmansdorff underkände åtalet Åsåsom obefogadt. Å