Göteborgsposten – 20 augusti 1874, sida 1

Å Hr Sjöberg ville, att en uppmaning skulle gifvas till hrr täningarodaktörer att ej intaga utländska lotteriannonser. Man borde sätta returpå alla bref, som komma från lotterikollektörer. Hr Rosengren kunde ej finna, att detta möte borde uppträda som förmyndare öfver svenska folket, Cd denna fråga hörde till riksdagens åtgöranden. Hr Hägg ville tala af erfarenhet. Han hade erfarit, att hans arbetare, under den tid, då lotterierna här funnos, voro mycket begifna att köpa lotter; men trodde, att, om annonserna försvunne, skulle kolporteringen komma i stället. Hr Hedlund framstälde svårigheten vid att ntöfva censur öfver annonser. Mötet ansåg sig ej böra afgifva något svar på frågan. Ordf. meddelade, att år 1866 försåldes mer än 29 af danska industrilotteriernas lotter i Sverige och från de kungliga ned till tjenstefolket köptes dessa. Men då de svenska industrilotterierna insördes nedsjönk försäljningen af lotter till Sverige i Danmark till 13 procent af hvad den varit. Sjunde frågan: ÅAnses den tidskrift, som för närvarande utgifves i afeigt att gagna handtverksindustrien, uppfylla detta sitt ändamål, upptogs härefter. Ordföranden upplyste, att den lila obetydliga tidskrift, som nu finnes för handtverkerierna, hade kostat mycket, men hade ej kunnat blifva lämplig, och detta berodde derpå, att industrlidkarne ej lemnat tidningen bidrag. Hr Hägg ansåg den lilla skriften ha gagnat. Lanathushåliningen m. fl. näringsgrenar få mänga råd i allmänna tidningar, men som handtverkerierna ej vore så ordnade, som de borde, hade pressen ej haft några hållpunkter 10r att befordra handtverkarnes sak. Ur Hedlund yttrade: Man har i många år saknat tidning för handtverkerierna; den lilla, som nu finnes, är rätt bra, och i likhet med hvad förhållandet är i Tyskland, borde man önska äfven dylika här. Yrkenas historia borde äfven i en sådan tidning afhandlas; sådana framställningar skulle ha stor betydelse. Man fordrar mycket af tidningar, och må derför varmt omfatta en sådan handtverkstidning, som nu är i fråga, ty det är ej nog att ett fåtal prenumerar på en sådan. r Rubensson omtalade, att i utlandets handtverkstidningar många handtverkare medverkade, och då derjemte mängagprenumerera på dem, så kunde sådana tidningar bestå. Hr Granberg instämde med hrr Hedlund och Rubensson, gjorde en redogörelse för den tidning, som för skrädderiyrket m. fl. yrken började utgifvas. Mannen som utgaf denna tidning hade tänkt ati göra modebilder, hvilka vore lämpliga för norden, men härvarande mästare ville helst taga sina modejournaler från Paris, och då han ej vunnit understöd, kunde arbetet ej gå. Hr Fernlund klandrade mästarne i Stockholm, emedan de ej velat prenumerera på den tidning som nu finnes. Men äfven publiken har häri sin del, emedan den ville se franska modellbilder hos sina mästare. Hr Norling ansåg att i en handtverkstidning borde meningsutbyte kunna göras om handtverkerierna och industrien ; detta kunde ej ske i andra tidningar, emedan der ej kunde upplåtas plats. En tidning för oss, om vi understödde den skulle ha god framtid för sig. Måtte vi derföre uppmuntra ett så godt företag! Hr Fromell ville, att mästarne äfven skulle annonsera i en sådan. tidning och allmänt hålla den, så att gesäller och lärlingar mätte kunna tå läsa densamma. Mötet antog följande svar på frågan: Den nu utgifna tidskriften Norden, som gjort sig till organ för rikets handtverksoch industriidkare anser mötet hafva bemödat sig efter bästa förmåga; uppfylla sitt ändamål och hoppas mötet att Handiverksoch Industritöreningarne med sortgående större värme omfatta detta företag då man äfven kan få rättmätiga anspråk på tidskriitens ytterligare orbättrande. Som alla frågorna nu voro behandlade, förekom frågan hvarest och inom hvilken tid nästa Allmänna svenska industriidkaremöte skulle hållas. Ordf. föreslog tiden för nästa möte till år 1876, ty det funnes två sätt att taga lifvet af möten: ett då man visado dem lojhet och ett då man anordnade dem för otta; föreslog mötesplatsen i Stockholm, der. hvart annat möte borde bållas. Hr Feith ville deremot, att nästa möte skulle hållas nästa år, emedan detta möte beslutat, att, så vidt möjligt vore, skulle det antagna gemensamma reglementet taga sin början med nästa år. Hr Biomstrand trodde ej, att intresset skulle minssas om nästa möte anordnades redan nästa år; detta möte bevisade rigtigheten af denna asigtHandtverksmotena hade stora mål, nemligen vinnande af förändringar i nu bestående lagar för handtverkerierna. Nägot förslag borde redan till nästa möte vara färdigt och föreslogs Malmö till möteslats. 7 Hr Håkansson ville ha mötet nästa år, emedan, om det dröjde längre, kunde en stor del af de nnvarande mötesdeltagarne hinna dö bort och blefve kanske då sådana personer medlemmar i handtverksmötet, att den nuvarande majoriteten kunde vara minoritet, och då komme säkert frågorna att afgöras på ett annat sätt. 4 4 Efter en lång diskussion om tid och ställe för nästa möte antogs ordi:s förelag, hvadan det blifver i Stockholm inom 2 år. Hr Fernlund framlemnade tiil mötet följande förslag : Då de beslut, som här fattats, asse arbetarens bästa, borde det vara på sin plats att vi underställa våra beslut arbetareföreningarnes granskning. Derigenom vunne vi dena fördelen, att innan vi ingå onsin herrska på Hawks Cliff. Den, som får