Göteborgsposten – 19 augusti 1874, sida 1

sonerna med Avia MOSSA. Aa SATSA äfven våra gossar af de mindre bemedlade god undervisning i ritning m. m. Vackra prof från skolorna fionas på våra utställningar. Tal. klandrade mästarnes dåliga verkstäder, hvilket ej väl mottogs af de närvarande mästarne; hr R. uppmanade då främlingarne att besöka våra mästares verkstäder, lärgossarnes bostäder etc. Hr Malm anförde, att lärotiden vore för kort; L han visste detta af gen erfarenhet. Orsaken att de bättre lottade ej skicka sönerna till yrkesverkstäder vore ofta den, att de ej nu låta dem bevista slöjdskolor någon dag i veckan; gjordes detta skulle de få aktning för yrket. Undervisniogen äfven vid högre skolor borde så ordnas, att yunglingarne kunde utföra arbeten af ett eller annat slaz. N Hr Håkansson påstod, att numera inga mästare forvärfra något betydligt; bestred en föregående talares påstående att dåliga verkstäder finnas; det gamla patriarkaliska förhällandet, då larlingen erholl mat, rum m m,, bar visserligen i allmänhet upphört, men de behandlas nu bättre, och få mästare vilja nu sgudda ned sig med att klå sina lärpojkar. Derföre hade lärlingar det bättre nu än förr. Hr Zetterblad yttrade: till och med äldre mästare vilja ej leda sina barn in i sitt yrke, och många kunna ej böja hanåtverkets anseende, emedan de ej inneha tillbörlig skickligbet. Sådana mästare kunna ej medverka dertill, att många ynglingar blifva yrkesmän. Diskussionen öfver frågan slutades nu och öfverlemnades till beredningsutskottet. Vid tredje frågan: Vore det för ordnin gens upprätthållande gagneligt, att då en arbetare antages, betyg företes från föregående arbetsgifvare sramhöll ordf., att detta spörsmål var besvaradt genom de i går entagne stadgarne och mötet beslutade derför att ej upptaga henne till diskussion. Fjerde frågan Om och i hvad mån har den enskilde eller kommunen dragit någon nytta af vår nu gällande förordnirg, rörande utvidgad näriogsfribet framkallade någon diskussion: Hr Feith bade ej kunnat fatta att den enskilde haft nytta af den utvidgade näringsfriheten, och detta kunde ej heller sägas om kommuner. En stor del handtverkare skrifva sig nu en last som arbetare, och kommunen finge af dem mindse inkomst. Hr Zetterberg yttrade: De allra fleste unga bandtverksmästare så förr eller senare medge, att de gått för tidigt från mästaren, och deras bustrur ooh barn falla snart kommunen till last: Hr Fernlund besvarade frågan mod ja. Kapitalet hade delats på flera, och hvarje kommun hade tagit stora steg framåt. Arbetarne bodde nu bättre och klädde sig bättre, hvem kunde bestrida detta? Sådana ord kunde de gamla mästarne ej höra, utan stampade väldeliga, men tal. tystnade ej för ett sådant sakta susande. Då en sådan fråga var uppsatt på programmet, var väl meningen, att en talare borde få enligt öfvertygelse yttra sig för eller emot dep. Hr Håkansson ansåg orsaken dertill, att folket nu bodde och klädde sig bättre vara den allmänna upplysningen. Kommunen förlorade på den utvidgade nåringsfriheten, men vi bade fått inse, att den lag, som fanns före 18460, vore bättre för ossän den nuvarande. Hr Österberg trodde ej att frågan kunde besvaras med annat än statistiska uppgitter och sådana funnos ännu icke i tillräcklig mängd, för att man af dem kunde döma. Frågan remitterades nu till beredningsutskottet. Femte frågan lydde: Hafsa vi från utlandet några upplysningar och råd rörande ordnandet af den allmännare yrkesskicklighetens beträmjande. Hr Rubensson framlemnade ett förslag till svar på frågan, bvari framhölls vigten af samverkan med utlandet för att hålla jemna steg med den rastlöst framåtgående tiden; detta samt flera andra remitterades till berednings-utskottet. Hr Zetterberg yttrade: Man har gagn af att känna, huru i utlandet ordnas för handtverkeriernas uppbjelpande. Hr Sjöberg önskade, att en tidskrift för handtverkare borde utgifvas, emedan handtverkaren då kunde få upplysningar och råd. Hr Österberg påpekade att i norra Tyskland äfven finnes en lag tör handtverkerierna. som liknade vår nuvarande, men att mästarne der gått in till riksdagen med petition att få denua lag ändrad ; denna deras anbållan är ej ännu bifallen, men de torde ej gifva sig förr än detta sker. Vi bade af nordtyskarne att lära att liksom de ingå till riksdagen med en petition. För öfrigt ansågs, att vi hade mycket att lära af utlandet, der bandtverkarne ha stor omsättning och derföre göra många experimenter, Både nu och framdeles behöfde vi råd och uppsysningar från utlandet. Hr Feith yttrade att, på samma gång yrkesskickligheten vore större i utlandet beböfde vi lära af dem. I Frankrike stode dock nu allt stilla ; det vore derföre från Tyskland vi borde hemta våra lärdomar. Hr Strandman framhöll huru vi fioge våra forebilder trån de stora verkstäderna i utlandet. Vi borde hålla handtverkerierna inom behöriga gränser och kunde då taga Tyskland till förebild. Frågan öfverlemnades till berednings-utskottet. Ur Krook iobjöd de främmande att bevista invigningen af arbetareföreningens byggnad, Kl. 4 e. m. samlades öfver 100 af mötets medlemmar vid Skeppsbron och företogo under utmärkt vackert väder en utfärd med ångt. Sjöfröken till Nya Elfsborg. Vid landstigningen gingo alla upp och togo såstoiugens kyrka m. m. i betraktande och intogo derefter kaffe i restaurationslokalen. Sedermera framsattes bålar och glas och skåltalen började. Lektor Blomstrand begärde först ordet och omtalade, att hardtverksmästarno nu voro samlade vid ruinerna af en fästning, hvilken fått förfalla och liknade det gamla handtverkeståndet vid denna fästning. Båda behöfde stöd af lagen sedan bådas öden ha blifvit lika. Skålen utbragtes för Nordens bandtverkerier eller do intressen, som samlat bandtverkarne här. Hr Bing talade om vigten af handtverkerierna och önskade att med det första ett skandinaviskt bandtverkaremöte måtte anordnas. Hr Svanberg tackade i vackra ordalag bestyrelsen för Göteborgs handtverksförening för de nöjen som beredts främlingarne, hvarpå hr Holmberg svarade. Hr Rubensson talade: för damerna, och särskildt för den enda närvarande, dotter till en af mötesdeltagarne. Trakteringen på Elfsborg var riklig och stämningen liflig. Vid 3,7-tiden gingo samtlige åter ombord . I och företogo en utflykt utomkring Känsö samt ankommo efter en i allo angenäm färd till staden vid 9-tiden på aftonen. j Göteborgs Fruntimmers-Simskoleakssiebolag hade i går ordinarie bologsstämma -— SL-—DOAmswWw? 2eLL-D-2 AB JR A2-ee-— cc rh—22— ÄTIT t— — —