Göteborgsposten – 15 augusti 1874, sida 1

2 och 1806, hvilken senare stod i 41 dagar. Salarne i Louvera voro nu otillräckliga. Andra dylika anordnades mellan åren 1819—49 och Frankrike har dessa att tacka för att det i flera industrigrenar gått före andra länder. År 1811 utgick i Berlin ett förslag om årliga utställningar. De till tyska tullföreningen hörande staterna uppsällde en sådan i Mainz 1842. Två år derefter i Berlin. Österrike, som ej tillhörde denna förening, ville också visa sin industri. Dess regering anordnade i Wien 1845 en utställning för egna alster; sedan har det deitagit med Tyskland. Storbritannien bade redan industriutställningar 1750, sedan 1820 af maskiner och 1829 en samfäld för vetenskap, skön konst m. m. Danmark hade uppstält sådane 1810—15. För inhemsk konstflit 1834—1836. Sverige har egt slöjdutställningar mer än ett halft ärhundrade (1823), år 1851 en för allmän slöjd. Sedan 1850 hade dessa utställningar en uteslutande nationell karakter. Nu inträdde en väsentlig förändring: borttagandet af de territoriella gränserna för industrien, likasom man förut gjort med skön konst. Prins Albert af Eagland uttalade först denna åsigt 1849 och derefter uppstodo verldsutställningarne i London 1852 och 1853, i Paris 1862 och 1867 samt slutligen den i Wien förlidet år. Etter det genom sin snillrikhet anslående talet begärdes och åfsjöngs den gamla folksången. Musiken spelade upp och underhöll utanför lokalen allmänheten, som alltmer tillväxte, med sina prestationer till framåt kl. ett. Sedan himlen hela förmiddagen varit molnbetäckt, antog den på middagen en ännu mindre gynsam karakter, åskan började höras och regn föll, dess värre, emellanåt i starka skurar. Något hvar sökte sig derföre tak öfver hutvudet oeh de mänga utställningslokalerne erhjodo ett godt tillfälle till skydd. Man sysselsatte sig således med att bese de mänga olika artiklarne, maskinerna och husdjuren. Synnerligast var tolksamlingen stor inom hutvudbyggnaden, der klockan precist ett afdelningen för äkerbruket sammanträdde. U På uppmaning af denna sektions ordf. uppträdde prof. Bergstrand och inledde på ett klart och anslående sätt den 5:te frågan bland öfverläggningsämneuattill hvilka resultat bar man inom vårt land kommit genom användningen af de artifiviella gödningsämnena och huru bör jorden för eu sådan gödDing ändamålsenligast behandlas ?4 Talaren framhöll bland annat huru värdet och användningen af de artificiella gödningsämnena stått främst på dagordniogen vid nästan alla landtbruksmoten. I den mån man afyttrar från jorden, genom ladugårdsskötsel bortför näring från densamme, foder och växter m. m., och ej har tid att vänta på naturens egen ersättbiog genom förvitring är det de artificiella gödvniogsämnena, som skola ersätta detta. Man må likväl e) tro att härmed menas något konstigt trollmedel att komma till lyckliga resultater. De äro endast medel ett underlätta naturen i dess verkningar, underbjelpa less bemödanden. Hvad har resultatet blifvit af de försök man antält, de kostnader staten och erfarne Personer gjort. allmänhet trodde tal. att detta varit godt. Ett beis derpå är bland annat, att de, som i början missyckats vid fortsättningen att bruka dessa gödningsumnen funnit bättre framgång, och att förbrukningen f dem stigit. Tal. anmärkte vidare felen, hvarför nan misslyckats. Nämnde ämnen verka nemligen lodt kemiskt, ej fysikaliskt, skiljande sig derigeom från kompostoch ännu mer från ladugårdsödsel. Jorden blir genom dem ej luckrare, ej mera ppvärmd o. s. v.; men å andra sidan ersättes detta erigenom att, när man af de senare behöfver från 0-80, ja kanske 100 lass, åtgår blott 4 3 5 centner t de förra. En annan omständighet, är härvid att värka, den nemligen, att den chemiska ej är en Ulstandig gödsling. Ett fel är det ock, en orsak tt man misslyckas är det äfven, att man använder em på orätt tid, såsom för sent på våren, stundom edplöjt dem för djupt i för stor mängd, i dessa fall ro de dock qvar till framtida fromma för deusama liksom en sparbössa i jorden, som också rätt ör behandlas. Jorden bör således vara ajup eljest da gödningsämnena af klimatet. Slutligen skall en vara af god växtkraft o. 8. v. ——— 110 föremal. Napoleon lät anordna dylika 1801 och i