nit att afslutas och således ei balanskonto till 1874 finnes, kunde ej någon uppgilt om Strömbergs skulder och tillgångar för dagen inlemmas, oaktadt detta blifvit af rätten ålagdt. Slutligen anhölls, att rätten måtte föranstalta derom, att tillfälle mätte beredas för sammanträffande med Strömberg. Namnen på fordringsegarne uppropades derefter. Af dessa voro närvarande v. häradshöfding H, T. Benckert såsom ombud för Intecknings-garanti-aktiebolaget och Skandinaviska kredit-aktiebolaget, det förra med en uppgifven fordran at 33,930 kr. 34 öre, utom räntor, det senare med en fordran af 28.883 kr. 60 öre, likaledes utom räntor ; handlanden Risings konkurs med en fordran af 1,167 kr. 37 öre, (denna fordran förklarades vara tvist underkastad), samt bokbållaren Carl Högstedt med en ej formulerad fordringssumma. Till gode män utsågos derefter v. båradsh. A. 0. Lundberg och brukskamrer Adolf Blanck ; till fru Strömbergs gode man utsågs v. häradshöfding Sv. Wessberg ; till rättens ombudsman notarien Oldenburg. Rätten tillkännagaf slutligen, att den skulle i skrifvelse till öfverståtbållareembetets kansli anhålla, att Strömberg måtte med anledning af sin stats uppsättande erhälla tillstånd att besöka sitt kontor, när det befunnes vara af nöden. Från landsorten. Dråp. Gefle d. 8 aug. Fredagen d. 31 nästlidne juli afled i Mojsjön, Åmots församling i Gestrikland, drängen Jan Ersson Äström, 18 år gammal, till följd af en honom öfvergången misshandel, föröfvad af bondesonen Anders Johan Andersson i Mojsjöv. Förloppet dervid var följande: Torsdagen d. 30 juli begåfvo sig bemälde Andersson och Åström, som tjenade hos Anderssons fader, jemte fem andra personer att afmeja en på tre fjerdingsvägs afstånd bemifrån belägen och Anderssons fader tillhörig äng. Efter slutadt dagsarbete kl. 8 på aftonen gick Andersson att sönderhugga ved af å ängen befintligt virke, då Åström, som varit mycket okynnig, tog ett Andersson tillhörigt täcke och doppade i en bredvid rinnande bäck, hvarefter han satte täcket öfver hufvudet på sig och började springa omkring och hoppa för att skrämma Anderssons håst, hvilken betade å ängen. Varnad stera gånger af Andersson och de öfrige, fortsatte han det oaktadt med sina upptåg, till dess Andersson uppretad kastade yxan efter honom med den påföljd, att densamma inträngde i venstra vaden, strax nedom knävecket, och uppskar ett 2 tum långt och mycket djupt hål. Alla de närvarande sökte genast att, så godt de kunde hämma blodet genom förbindningar och dylikt, men det oaktadt afled Äström derstädes kl. 2 på morgonen. Vid af provincialläkaren förrättad obduktion befanns knäveckets stora pulsåder afskuren; avaraf närmaste dödsorsaken varit förblödning.