Islands tusenårssest. Upsala universitet och Upsala studentkår hafva, i anledning af den förestående festen afsändt lyckönskningsadresser till Islands folk. Universitetets adress har följande lydelse: Helsning til Islands Folk! . Isländingar! Sedan Ingulf år 874 landsteg på Island och der på det nyfunna landet allra först reste en fast bostad, har nu Edert folk i ett tusende år der haft sitt hem; Ensamme bland alla kända folk hafven I, Isländingar! egt den oskattbara lyckan att allt ifrån landets första bebyggande under en så lång tid hafva fått bebo fädrens land, utan att någonsin hafva blifvit hvarken kufvade af utländskt våld eller ens uppblandade med någon fremmande folkstam. I hafven på Eder ö fått lefva Edert eget folks ursprungliga lif, och I talen än i dag Eder egen tusenåriga tunga. Edert folk har ocksä der, i trots af det härdaste himmelsstreck och den kargaste jord, icke allenast lefvat ett fritt och bragdrikt lif, utan äfven under en tid, då större delen af vår verldsdel var försänkt i råhet och andligt mörker, utvecklat sig till den högsta odling i sång och saga. Det var här, på Eder aflägsna klippö vid Ishafvets rand, som Nordens uräldsta minnen lefde, gömdes och nedskrefvos, hvarigenom Gardars-holm vardt den ojemförligt rikaste skattkammaren för de gudasägner och folkhäfder, på hvilka ej allenast vi Nordboar, utan alla Germaniska folk bygga sin äldsta folkkunskap. Mer än en gång hafva Nordens folk af dessa skatter hemtat väckelse och näring för ett nytt lif, och ätven i vårt århundrade bafva Nordens största skalder och häfdaforskare i dem funnit krattiga medel till fosterlandskänslans lifvande och folkmedvetandets lyftning. Uti en stor och outplånlig tacksamhetsskuld stå vi derföre alle till Islands ädla och minnesgoda folk; och det är i känslan häraf, som Upsala Universitet, det äldsta i Sverige och det gamla Svithiod, utbedjer sig att på denna Eder hedersdag, då Island och dess Folk med sådan ära genomlefvat tio århundraden, få frambära sin lifligaste lyckönskan 1ör kommande ljusa öden och sin gärd at vördnad och tacksamhet för den förgångna tiden, dervid ihogkommande de löftesrika orden i den Höges Sånger: Ty ryktet dör aldrig för den, som vinner sig ett godt. Upsala den 11 juni 1874. C. 4. Cornelius, Upsala Universitets n. v. Rektor. Studentkårens adress lyder som följer: Helsning till Islands folk från Upsala Studenter. Sedan gamla tider bar det i Nordanlanden varit sed, att fränder och vänner samlats för att gemensamt fira minnets och hoppets högtider. Trogae gammalnordisk häfd önska Upsala Studenter, att, om ock tjerran skilde från sina Islävdska fränder, få taga del i Islands minnesfest. Ödesdiger för hela Skandinavien var den dag, då Nordiske män först satte bo på Edra kuster, betydelsefull den tilldragelse, som manade Norges frihetsälskande odalmän, blomman af landets befolkning, ett härdadt och lifskraftigt slägte med anor från Nordens konungar och jarlar, att långt ute i Ishafvet söka en fristad. Tacksamt erkänner den unga Norden, att Islands folk icke allenast troget vakat öfver det från hembygden medförda arf