Göteborgsposten – 5 augusti 1874, sida 1

berg, 29 är, 8 Juli, Newyork. Johan Åugust Gripenstedt. En minnesteckning. III. Under den i flora afseenden märkvärdiga rikedagen 1847—48 gjordes frågan om representationsombildningen vida mera till föremål för behandling utanför än inom ständernas eget område. Den af föregående riksdag begörda och af regeringen tillsatta komitön för utarbetande . af förslag till nationalrepresentationens ombildning åstadkom visserligen ett opus, men precist ett sådant som Gripenstedt hade föresagt, då komitön begärdes. Det uppgjorda förslaget öfverlemnades af regeringen d. 15 december 1847 till riksdagens kännedom; K. M:t ansåg sig förvissad att rikets ständer ekulle, i den ordziog grundlagarne föreskrifva, åt detsamma egua den lugna och oväldiga pröfaing, som sosterlandets väl och sakens vigt kräfva. Så skedde äfven, ty i alla fyra stånden lades hela arbetet till handlingarne ; men icke mindre än nio genomgripande förslag till ny vallag och riksdagsordning hade till konstitutionsutskottet inlomnats — förslag vidt åtskilda naturligtvis — och utskottet hade sjelf, sedan föret vissa grunder för en ny representation antagits, inom sig utsett några ledamöter som skulle utarbeta voch till utskottets pröfning framlägga ett förslag till ny vallag och öfriga till fullständig riksdagsordning hörande stycken, hvilket arbete komiterade älven verkställt och till utskottet inlemnat, då K. M:t d. 1 maj 1848 lät öfverlexna en proposition jemte förslag till ny riksdagsordning och ny regeringsform — således just den åtgärd som Gripenstedt vid föregående riksdag påyrkat, den nemligen att regeringen skulle taga representationsreformen om hand. Då det af regeriogen framlagda förslaget blifvit jemfördt med det inom utskottet utarbetade, föredrog utskottet bufvudsakligen det förra framför det senare. Utskottet ansåg sig derföre böra tillstyrka, att det af regeringen framlagda förslaget blefve, på det sätt grundlagarne föreskrofvo, behandladt)Enär K. M:ts ifrågavarande förslag blifvit at konstitutionsutskottot tillstyrkt att hvila till grundlageenlig behandling vid påföljande riksdag, förklarades så skola ske enligt 81 5 regeringsformen och 29 8 riksdagsordn. Dorigenom uppstol ingen annan diskussion på riddarhuset, än att v. Hsrtmansdo:ff förklarade sig anse förslaget likna ett barn som kommit till verlden emot de närmaste anhöriges önakan, och hvilket skall söka föräldrarnes ofärd och icke ens är väl skapadt. Reformfrågan togs desto ifrigare om hand utanför representationen, En reformbankett anordnades i hufvudstaden, och ett reformvännernas sällskap organiserades ätven. I detta uppträdde många talare med vida större parlamentarisk talang än politisk grundlighet. Några uppträdde med den framgång, att de derigenom kommo i åtanka som statsrådskandidater: en blef verkligen kort derefier inkalled i satsrådet, men med den påföljd, att han scart förlorade ein förut lättförvärfvade popularitet. Då Gripenstedt gjort sig till regel att aldrig ställa sig obetingadt under något partis fana, vägrade ban bestämdt att ingå i reformvännernas sällskap, förr än han blef förvissad om, att szällskapels sträfvanden öfverensstämde med hans grundsatser. Detta uttalande upptogs naturligtvis mycket illa af de ilrigasto reformvännerna, ibland hvilka öfver hufvud inom hela sällskapet han följaktligen alls icke var populär. Men innan konstitutionsutskottet tagit befattningen med representationsfrågan, ålåg det utskottet att granska statsrådsprotokollen från medlet af juli 1844 till tiden närmast före rikedagens öppnande. I det föregåonde har blifvit antydt, att konung Oscar I:s regeringssystem misshagade de konservativa, hvilka derföre nu fullständigt formerat sig till opposition. Inom konstitutionontskottet understöddes de af de radikala, och följden at denna koalition blef, att mot ser regeringsbeslut framställdes anmärknin enligt 107 S regeringsformen: i afseende på tre af dessa beslut ville de radikala inom ut) Fyra ledamöter af adela och fyra af presteståndet afgåfvo en gemensam reservation, hvari de framböllo, att en representation grundad på klassval, egde ett bestämdt företräde framför ea genom allmänna val bildad, hvarföre de afstyrkte det kungliga förslagets antagande. — Nej, visst icke, svarade han, under Jat han mad ÖOon förvånad min 885