Göteborgsposten – 4 augusti 1874, sida 1

2 —— Bref från Paris, (Korrespondens till Göteborgs-Posten). Paris den 27 juls 1874, Jag behöfver icke återkomma till nationalförsamlingens sista beslut, då de redan för länge sedan äro kända och kommenterade af hela den europeiska pressen. Församlingen befann sig i samma ställning som Riksopinanten i Atterboms Hyperboreiska republik. Man ropade åt honom från alla håll, att han skulle Åmena någonting, eftersom det var hans yrke att vara menare, men efter att ha menat i kompassens alla fyra väderstreck, var han slutligen blefven alldeles rådvill eller så att säga menlös, och tog det partiet att gå och lägga sig. Det är just hvad nationalförsamlingen beslutatatt göra. När der icke längre kommer hvarken fram eller tillbaka, när den har förkastat monarkien och förkastat republiken, när den icke kan ena sig om att skapa en konstitution ens för sju år, så beslutar den i stället att taga sig permission på sju (:) månader, Denna lösning af den konstitutionela konflikten hade ingen förutsett. Ferierna skola börja, förmodar man, så snart som budgeten är voterad. Observera att det är budgeten för innevarande år, som det gäller och som ännu vid alutet af äreta sjunde månad, icke är voterad eller ens särdig. Man hade visserligen funnit på den utvägen att komma ifrån alla svårigheter genom att icke betala 50 millioner af sin skuld pr år förrän längre fram, men det ser ut som fordringsegaron, Franska banken, icke skulle vara benägen att ingå på detta beqväma arrangement. Mån hittar väl då på någon annan metod att komma ifrån saken, Det sannolika är, att man säger till finansministern att sköta sina sinanser sjolf. Det vore att göra saken komplett. Emellertid är denna reträtt, som den gamla konservativa majoriteten gjort, icke så alldeles betryggad. Republikanerna hålla riktade emot dem från församlingens egen midt två positionapjesor, som sägas vara af god kaliber och som skola serveras af de bästa pointörerna inom venstra centern. Det är de två förelagen om kammarens upplösning som äro ingifna och som byråerna i lördags beslutat att förorda. Diskussionen derom torde komma att ega rum redan i dag, och utgången hänger på ett hår, Alternativet är således antingen några månaders absolut vindstilla i politiken eller också. storm. Hvilketdera som blir af kunna vi först veta i qväll eller i morgon. Den möjliga utsigten till nya val ger hvad man kallar aktualitet åt en hos den bekanta förläggarefirman Mickel Levy Fräres nyss utkommen bok Om den allmänna rösträtten och Folkets suveränitet af Paul Ribot. Jag skulle vilja rekommendera denna förträffliga bok åt dem, som ännu komma att i Sverige arbeta på den allmänna rösträttsprincipens införande. Det har alltsedan denna prinoip började tillämpas brustit likaså litet kritiker deröfvor som försök att reglementera den på olika sätt. Systemer att tillämpa den ha funnits i öfverflöd, men olyckligtvis har man aldrig fått fatt i något som varit godt, — Den itrågavarande författaren går tillväga på ett praktiskt sätt; han har sammanfört resultaten af alla de politiska val, som egt rum i Frankrike sedan den allmänna rösträtten infördes, och det är efter