Göteborgsposten – 1 augusti 1874, sida 2

mer, vid befarandet af smala floder och kanaler, att vattenytan höjer sig framför men deremot sänker sig bakom :fartyget, hvarigenom ett hydrostatiskt moftryck uppstår; som äfven sträfvar att hämma rörelsen. Då slutligen vattnets häftiga sqvalpande skulle förorsaka skador på bankarne i trängre genomfarter, förefinnes ofta stadganden, som antingen inskränka eller rent af-förbjuda begagnandet af maskinen under dylika förbållanden. Tillfölje af dessa olägenHeter har man uttänkt ett sätt att gifva fartyget och dess maskin fasta stödpunkter från land och således göra rörelsen oberoende at vattnet. Man har föreslagit att fastgöra en lina emellan de tvänne åndstationerna för trafiken och låta henne uppvecklas omkring en, ombord å fartyget befintlig och genom maskinen rörlig, skifya, hvarigenom fartyget skulle så att säga bogsera eller hala sig fram. Första tanken på en dylik anordning, likvisst utan ångmaskin, upprann i Frankrike för halftannat århundrade sedan; då marskalken af Sachsen intresserade sig för dess ivförande på åtskilliga af Frankrikes floder. Hans funderingar upptogos 1818 af ett par fransmän, och tvänne år derefter var den första lipe-bätfarten organiserad på Soane-floden vid Lyon. Till bogseringslina användes ett vanligt hamptäg, och såsom kraftmaskin fick en håstvandring ijenstgöra. Hamptäget utbyttes emellertid snart emot en jernkedja och hästvandringen emot en ångmaskin. -Systemet fick sålunda en hastig utbredning på en mängd af Frankrikes floder och kanaler såsom Seine, Oise, Loire, Canal. du Nord 0. 8 v. samt i Belgien och Holland. I Tyskland infördes kedjebåtfarten 1866 af Hamburg-Magdeburger Dampschisss-Gesellschaft vid Magdeburg emellan Neustedt och Buckau. Emellertid bade 1865 en belgier de Mesnil föreslagit att använda trådlinor i stället för kettingar, hvilket förslag omfattats med synnerligt intresse, så att det nu efter några års försök synes som om jerntrådslinans företräde framför kettingen såsom bogseringståg på det ofvan antydda sättet blifvit till sullo ådagalagdt. Den. 8. k. trådline-båtfarten bar sålunda för ett par år sedan uppstått, och stora bolag bildats för dess tillmpning i flera länder såsom Frankrike, Belgien, Tyskland, Ryssland, Förenta Staterna o. 5. v. Genom särdeles sinnrika anordhiogar bar det blitvit möjligt att på .de-till detta system hörande bogserbåtar inom. pågra minuter afkasta trådlinan i bändelse man skulle möta ett annat fartyg och sedan åter på några minuter uppfiska den från flodbotten, som linan följer utefter hela sin längd. För en af de längsta sträckorna på Rhenfloden, EmmerichMannheim, är en 42 mil lång trådlina under tillverkning bos Felten Guilleaume i Cöln, och kommer vigten af den att uppgå till öfver 5. million skalp. Beträffande jerntrådslinans användning för transporter. till lands, så torde det icke vara obekant, att man i Iadien och Japan sedan urminnes tider begagnat sig af ett vanligt hamptäg för att forsla gods emellan tvänne punkter på ömse sidor om ett bråddjup teller en på annat sätt otillgänglig mark. En grötre lina sträcktes i den åsyftade riktningen och fastgjordes vid sina båda ändar, hvarefter den tjenade såsom bana för godset, hvilket jemte en rulle upphängdes vid linan och sedermera antingen fick glida af sin egen tyngd eller framårogs genom ett smalare rep. Dylika tillställningar bafva äfven blifvit begagnade i Europa; men i stället för bamptåg, har man här med fördel användt jerntråd, som åter i sin tur får vika för trådlinav: For den hastiga utvecklingen at rörliga linebanor, har man att tacka engelsmannen Hodgson, som 1868 uppfunnit och patenterat ett par systemer för s. k. rörliga fraktline-banor (wire trämways) Man kan få en föreställning om dem, om man tänker sig eh vänlig Hirns linlednivg med horinontala skifvor d. v. s. en ändlos trådling, som genom, 2:ne horiontala drifskifvor erhåller en hastig kripglöpande rörelse. Godset tördelas i en mängd korgar eller tunnor, som förmedelst särskilda C-formigt böjda bärjern och bakar eller s. k. ok upphanges pa linan, då de naturligtvis tvingas att deltaga i denna rörelse. På flera purkter emeilan driiskifvorna är linan understödd af smärre rullar fästade på, från vertikala stolpar utgående, armar, under hvilka korgarne obehindradt kunna passera. Då korgarne på den ena iindelen afgå lastade, återkomma de på den andra vanligen tomma. Genom kombination af flera ändlösa trådlinor och föröfrigt ytterst sinnrika detaljer i anordningen bar det blifvit möjligt att på detta sätt fortskaffa gods på betydligt afstånd och i starka kurvor och lutningar till ett jemförelsevis, billigt pris. Dylika banor anses derföre vara af en utomordentlig betydelse för bergsbruket och åtskillga bioäriogar till landtbruket, isynnerhet i sådana trakter der vanliga våganlåggvingar skulle ställa sig för dyra. De finnas också utförde på flera ställen i utlandet och till ganska ansenliga lingder. Äfven bär 1 landet bar för ett par år sedan en fraktlinebana efter Hodgeons system blifvit inrättad vid Fiospong. Äfven andra systemer än de Hodgsopska finnas föreslagna för rörliga luftbanor, utan att de ännu kommit till något allmännare användande, Det torde äfren fortjena omnämnas, att luftbanesystemet med ganska gynsamt resultat biifvit tilllämpadt för persontrafiken i Lyon mot slutet af är 1873, eller då med anledning af en exposition samma år en kortare luftbana byggdes. Banan utgöres af tvänne parallelt och åt samma båll löpande ändlösa trådlinor. Dessa uppbäras vid ändstationerna af tvåune vertikala skifvor, hvilka sättas i rörelse genom en vanlig ängmaskin. Emellan stationerna understödjas de båda linornas öfre delar af en mängd höga stolpar som ubptill äro förenade genom gröfre tvärbjelkar. För att erhålla en föreställning om omnibusens uppbängniogssätt, kan. man tänka sig en vanlig grep-korg, på hvilken botten blifvit genomsågad, så att endast grepen sammanhåller de 2:ne hälfterna och som sedan blifvit upphänga på en jerntråd. Omnibusen har sålunda tvenne symmetriska hälfter (hvardera rymmer ungefär 10 personer), hvilka under rörelsea passera på ömse sidor om de vertikala stödbjelkarne. — — OO OO NESSER