den leken. Du borde heldre låta mig så bestämma öfver din eftermiddag. — Med nöje. Gör med mig, hvad du vill. ; — Godt, då får jag be dig tillbringa eftermiddagen i Richmond på Sealust. Min tante mrs Atherton, ålade mig i går att inbjuda dig. Det lyckades icke riktigt för Merbert ati dölja sin öfverraskning. — Detta är naturligtvis en följd af brefvet, tänkte han. Jag undrar, om det innehöll något om mig. Då kan derpå märkte, att Edgar såg frågande på honom, sade han: Åh, jag ber om ursäkt, det skall naturligtvis blifva mig ett nöje, men jag har icke den äran att känna denna dam — ö — Ja, det glömde jag — det är just den historia jag nyss antydde, afbröt Edgar honom. Ser du, jag var i går på Sealust och under det vi talade om middagen i Greenwich för några dagar sedan, kom jag att nämna ditt namn och så kom det sig att de — min tante och hennes dotter, menar jag — hade hört talas derom förut och önskade göra din bekantekap och så föreslog jag att taga dig med ditut, om jag kunde få fatt på dig, hvarefter jag bomyndigades att invitera dig. Har du lust att spisa frukost med i klubben, kunna vi sedan följas åt dit ut. 7 Dermed var saken afgjord och de två unga männen följdes åt arm i arm. Klockan var nära syra, då Edgars vagn staonade utanför Sealust. Mary öppnade och förde båda. herrarne in i ett prydligt, något